YTTRANDEFRIHET

Vad menar vi egentligen när vi säger att ordet måste vara fritt? Fronesis nr 78–79 reder ut konfliktlinjerna och försvarar yttrandefriheten både i betydelsen frimodigt tal och i betydelsen delaktighet i ett offentligt samtal. Bådadera krävs om yttrandefriheten ska kunna vara det som inom sina gränser håller i gång den konflikt som är livsnerven i ett demokratiskt samhälle.

Läs mer.

DE REAKTIONÄRA

Vi befinner oss i dag mitt i en högerkonservativ våg. I Fronesis nr 76–77 undersöks ideologin och den politiska strategin hos de reaktionära rörelser som är på frammarsch. Vi undersöker deras historiska rötter och deras olika nutida politiska projekt, och vi gör tematiska fördjupningar av reaktionära rörelser som förknippas med antifeminism, högerradikalism och klimatförnekelse.

Läs mer.

ERKÄNNANDE

Erkännande handlar om politikens förutsättningar – den förpolitiska mylla eller existentiella erfarenhet som politikens visioner och konflikter slår rot i. Fronesis nr 74–75 kastar nytt ljus över begreppet erkännande. Numret bärs upp av en idé om att alla politiska mobiliseringar måste knyta an till den under ytan pågående kampen hos människor att fullt ut bli en del av samhället – utifrån en förståelse om att detta i sig är ett rörligt mål.

Läs mer.

LANDSBYGDER

I dag bor ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning i områden som klassas som landsbygd. Trots minskande befolkning tycks landsbygden spela en väsentlig roll för hur världen så som vi känner den formas. Landsbygdens betydelse i den globala kapitalismen är betydligt mer komplex än den enkla motsatsställningen mellan stad och land. I Fronesis nr 72–73 läggs landsbygdens flerfaldiga och motstridiga betydelser under lupp.

Läs mer.

VÄNSKAP

I ett nyliberalt samhälle tenderar frågan om vänskap att reduceras till vilken nytta vi har av varandra – som om vänskap vore en tjänst som köps och säljs. Samtidigt har vänskap en särskild rytm som gör att den faktiskt kan tjäna som en form av motstånd mot ett samhälle som påför relationer en instrumentell marknadslogik. I Fronesis nr 70–71 sätts frågan om vänskap i ett vidare samhälleligt och politiskt sammanhang.

Läs mer.

EGENDOM

I Fronesis nr 68–69 undersöks frågor som rör egendom, egendomsrelationer och äganderätt. Utgångspunkten är att äganderätten aldrig är eller varit okränkbar och att utformningen av egendomsrelationer alltid är under förhandling. Numrets texter diskuterar egendom i förhållande till staden, kolonialism, nyliberalism, socialism, jämlikhet, statuspolitik, motstånd, reglering och avreglering.

Läs mer.

GENETIK OCH RAS

Genetiska tekniker och begrepp spelar en allt mer central roll för vår förståelse av olika samhällsfenomen. I Fronesis nr 66–67 undersöker vi förhållandet mellan genetik och ras. Hur strukturerar genetiken vår förståelse av mänsklighetens förflutna och framtid, våra föreställningar om gemenskap, identitet, likhet och skillnad? Och hur gestaltar sig förhållandet mellan rasbegreppet, rasismen och den genetiska kunskapen?

Läs mer.

ALGORITMER

Algoritmer, big data och artificiell intelligens har blivit en alltmer oskiljaktig del av samhället. Facebook och dejtingappar formar våra sociala interaktioner, Googles sökalgoritmer bestämmer vårt informationsflöde, Netflix och Spotify styr vår kulturkonsumtion. Men vad innebär egentligen algoritmernas allt större roll i samhället? I Fronesis nr 64–65 undersöker vi sociala och politiska aspekter av algoritmer ur olika samhällsteoretiska infallsvinklar.

Läs mer.

BYRÅKRATI

Att samhället blir alltmer »byråkratiserat« är en återkommande spaning hos debattörer både till höger och vänster. Men vad menas med byråkrati och på vilka sätt är byråkratisering egentligen ett problem? I Fronesis nr 62–63 utforskar vi byråkratin utifrån olika perspektiv som berör frågor om makt, motstånd och möjligheter till politisk förändring.

Läs mer.

REVOLUTION

I Fronesis nr 60–61 undersöker vi vad idén om revolution går ut på, hur den manifesterat sig i historiska händelser kring revolutionsåren 1917 och 1968 – och vad den kan innebära för oss i dag. Bland annat diskuteras oktoberrevolutionens ekon utanför Ryssland, revolutionens kopplingar till det moderna samhället, frågan om vilka som ska göra revolution och med vilka medel samt revolutionen som utopi.

Läs mer.

SOLIDARITET

I Fronesis nr 58–59 undersöker vi vad solidaritet betyder i dag. I en rad artiklar diskuteras solidaritetens samtida former och förutsättningarna för en inkluderande solidaritet i ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Vad innebär samhällssolidaritet i en tid präglad av ojämlikhet, ekonomisk globalisering och framväxande nationalism? Vilka former tar sig solidariteten inom välfärdsstaten – och vilka är vi egentligen solidariska med?

Läs mer.

DJURET

Varför består vårt samhälles oförmåga att ta djuren på allvar? Är vi verkligen så förtjusta i våra biffar och pälskragar att vi inte kan tänka oss andra sätt att leva? I Fronesis nr 56–57 tar vi oss an frågan om människa–djur-relationen ur kritiskt djurstudieperspektiv. I en rad nyskrivna och översatta artiklar diskuteras förhållandet mellan djursyn, djurutnyttjande och samhällets maktstrukturer.

Läs mer.

EKONOMISKT VETANDE

Efter den globala finanskrisen 2008 har den ekonomiska vetenskapen hamnat i blickfånget. Studentrörelser och heterodoxa ekonomer har kritiserat det dominerande ekonomiska paradigmet och krävt ökad pluralism. Den senaste tidens politiska utveckling har blottat nyliberalismens brister och aktualiserat frågan om dess koppling till den ekonomiska vetenskapen. I Fronesis nr 54–55 fördjupar vi oss i det ekonomiska vetandets förutsättningar.

Läs mer.

IDEOLOGI

De stora ideologiernas tid sägs höra till det förgångna. I Fronesis nr 52–53 hävdar vi i stället att ideologins tid är nu. Här diskuteras ideologi som de tysta antaganden som blir så utbredda i ett samhälle att de framstår som naturliga, som sunt förnuft. Som filosofen Rahel Jaeggi skriver handlar ideologi om att skapa »självklarhetseffekter«. En framgångsrik ideologi får en viss version av verkligheten att framstå som riktig, medan andra uppfattningar trängs undan.

Läs mer.

FAMILJEN

I Fronesis nr 50–51 undersöks hur familjen organiseras och »görs«. Det handlar dels om hur familjen skapas politiskt, som ideal och praktik, dels om hur dess konstruktion understödjer en viss socioekonomisk ordning. Hur ser den politiska styrningen av familjen ut? Hur påverkas familjen av den nyliberala styrningen av ekonomi och välfärd samt av allt starkare konservativa strömningar? Vilka är utsikterna att skapa former för samvaro, omsorg och intimitet som går bortom idealet om reproduktiv tvåsamhet?

Läs mer.

DET UNIVERSELLA

Tanken på en universell frigörelse kan te sig avlägsen i tider då det mobiliseras kring nationalstatens, folkgemenskapens och det religiösa samfundets särart. Och inom vänstern förknippas idéer om »det universella« i dag snarare med kolonialismens förbrytelser än med frigörelse. Men historiskt sett har emancipatoriska kamper alltid byggt på universalistiska föreställningar och mål. I Fronesis nr 48–49 uppmärksammas kraften i att tala om det universella.

Läs mer.

KRIS

Vi lever i en krisernas tid: »skuldkris«, »klimatkris«, »demokratins kris«. Trots att dessa kriser kan leda till allvarliga samhällsproblem, har politiken inte förmått erbjuda lösningar på dem. Kanske därför att de betraktas isolerat, när de i själva verket är intimt sammanlänkade? I Fronesis 46–47 diskuteras dagens kris som en serie sammanfallande kriser rotade i en mer allmän systemkris.

Läs mer.

PSYKET

I Fronesis nr 44-45 granskar vi psyket närmare. Hur ser förhållandet ut mellan psykologi och kapitalism? Hur kommer det sig att motstånd mot ojämlikhet och underordning oftast uteblir? Vilken roll kan psykoanalysen spela för kritisk samhällsteori och emancipatoriska rörelser?

Läs mer.

HEMMET OCH BOSTADEN

Vi lever i en tid då tak över huvudet kommit att betyda allt från en form av karriär och ett livsstilsprojekt till en ouppnåelig dröm. Fronesis nr 42-43 tittar närmare på hur drömmarna om hemmet blev så skilda och vilka politiska processer som ledde fram till dagens situation.

Läs mer.

KLASS

Återigen har klass blivit en fråga i samhällsdebatten. Men ofta begränsas diskussionen till att handla om klassidentitet och inkomstojämlikhet. I Fronesis nr 40-41 introduceras en rad centrala samtida klassteoretiker, samtidigt som vi granskar de klassmässiga realiteterna bakom vår tids diskussioner om utanförskap, klassresor, medelklass och prekariat.

Läs mer.

UTVECKLING

I skuggan av klimatkrisen ser många jakten på ekonomisk tillväxt som långsiktigt ohållbar. Samtidigt pekar den postkoloniala kritiken på dominansförhållanden som fortfarande präglar förhållandet mellan den rika och den fattiga världen. I Fronesis nr 38–39 undersöks utvecklingstanken. Vad är egentligen utveckling? Och vem bestämmer över dess former?

Läs mer.

KRITIK

Kan vi tala om en samhällskritikens demokratisering, som givit fler tillträde till kritikens arenor – eller kännetecknas vår tid snarare av ett cyniskt förnuft som gör oss likgiltiga för sakernas tillstånd? I Fronesis nr 36–37 undersöks potentialen och aktualiteten hos en rad klassiska kritiska teoribildningar, såsom marxism, kritisk teori, psykoanalys och foucaultiansk genealogi.

Läs mer.

MÄNNISKANS NATUR

Uppdelningen mellan det biologiska som givet och det sociala som flexibelt ifrågasätts inom allt fler vetenskaper. Vilka konsekvenser får de uppluckrade gränserna för vänstern, som haft ett tveeggat förhållande till biologiska förklaringar? Fronesis nr 35 synar de senaste årens forskning och diskussion om förhållandet mellan människan och hennes omvärld.

Läs mer.

KAMPEN OM FOLKET

I Fronesis nr 34 diskuteras folkets betydelse för demokratin. Vilket är det »folk« som ständigt åberopas för att genomdriva samhällsförändringar eller upprätthålla status quo? Vi undersöker folkbegreppets historia, samtida uttryck för populism och diskuterar folkmaktens betydelse i en värld där den politiska makten allt mindre sammanfaller med nationalstatens gränser.

Läs mer.

SOCIALDEMOKRATI

Var den tredje vägens politik blott en »nyliberalism med mänskligt ansikte«, eller tvärtom ett försvar av den socialdemokratiska modellen i en tid av tilltagande ekonomisk globalisering? Vad kan det socialdemokratiska idéarvet säga om vår tids ökade ojämlikhet? I Fronesis nr 32–33 diskuteras socialdemokratin, som politisk idéströmning och ekonomisk-politisk modell.

Läs mer.

KULTUR OCH POLITIK

Kulturpolitiken debatteras livligt, samtidigt som gränsen mellan kulturpolitik och andra politikområden luckrats upp. Sådant som förknippats med kultursektorn har alltmer blivit en del av de »nya ekonomierna«, men har det förbättrat kulturproduktionens villkor? I Fronesis nr 31 introduceras den internationella diskussionen om förhållandet mellan kultur och politik.

Läs mer.

DEMOKRATI OCH EXPERTSTYRE

Det talas allt oftare om »demokratins kris«. Valdeltagandet sjunker och de politiska partierna tappar medlemmar. Allt fler politiska avgöranden flyttas från traditionella beslutsfattande organ till expertgrupper. Kan vi tala om en förskjutning från demokrati till expertstyre? Det är denna fråga som Fronesis nr 29–30 tar avstamp i.

Läs mer.

MARX EKONOMIKRITIK

I Fronesis nr 28 riktas uppmärksamheten mot Marx ekonomikritik. Vi introducerar den aktuella internationella debatt om Marx skrifter som kommit efter de kommunistiska diktaturernas fall. I en diskussion om globalisering, klasspolarisering och kapitalismens exploatering kommer Marx ekonomikritik alltid att vara aktuell.

Läs mer.

MIGRATION

Vår värld framställs ofta som alltmer gränslös. Men möjligheterna till mobilitet är ojämlikt fördelade. Turister och affärsresenärer från nord reser nästintill obehindrat, medan flyktingar och arbetsmigranter från syd begränsas av både ekonomiska hinder och allt hårdare bevakade nationsgränser. I Fronesis nr 27 diskuteras denna ojämlikhetens nya geografi.

Läs mer.

FEMINISMEN OCH VÄNSTERN

Förhållandet mellan feminismen och den socialistiska vänstern har ibland beskrivits som ett »olyckligt äktenskap«: den återkommande frågan har varit om det är klass eller kön som ska ges politiskt företräde. I Fronesis nr 25–26 samsas historiska tillbakablickar med analyser av dagens spänningsförhållande mellan feministisk och socialistisk kritik och politik.

Läs mer.

BORGERLIGHET

Lyxkonsumtion, Stureplansbrats, medelklass och överklass diskuteras allt mer. Samtidigt har den partipolitiska borgerligheten tagit över regeringsmakten. Men vad innebär det att tala om borgerlighet i dagens Sverige? Vem tillhör denna sociala kategori och vad utmärker den? I Fronesis nr 24 dissekeras gårdagens såväl som dagens borgerlighet.

Läs mer.

LIBERALISM

Liberalismen förändras. Traditionellt värnade liberalismen den enskildes rätt mot staten eller majoriteten. Friheten att uttrycka sina åsikter sågs som demokratins kärna. Såväl i Sverige som i andra liberaldemokratier tycks liberalerna nu lämna dessa grundvärderingar. I Fronesis nr 22–23 tar vi liberalismens radikala arv i försvar – mot samtidens liberaler.

Läs mer.

KUNSKAP

Vårt samhälle beskrivs ofta som ett kunskapssamhälle. Allt fler tillbringar allt större del av sina liv i utbildningsinstitutioner. Och i allt större utsträckning behandlas kunskaper som varor. Fronesis nr 21 handlar om kunskap, utbildning, forskning och makt. Vad händer med upplysningens föreställning om kunskap som en väg till befrielse i en tid som vår?

Läs mer.

LAG OCH ORDNING

En ny ordning tar form. Men är den förenlig med rättsstatens principer? Fronesis nr 14–15 handlar om juridik, rätt och reglering. Om hur »kriget mot terrorismen« påverkar rättsstat och folkrätt. Om demokratin och regleringen av den globala ekonomin. Om immaterialrätt och makten över kunskapen

Läs mer.

DET POLITISKA

Det talas i dag om politikens död. Tron på en kollektiv politisk befrielse har ersatts av individuella livsstilar och riskhantering. Det som en gång sades vara politikens förlängning, kriget, blivit det ord som i stället för politik ska uttrycka kollektiv handlingskraft. Men om politiken i dag är allt annat än politik – var kan man då finna »det politiska« i politiken?

Läs mer.

STADEN

Mer än halva mänskligheten bor nu i städer. I Fronesis nr 18 granskas stadens roll i en globaliserad kapitalism, och dess roll för flödena av människor och ekonomiska värden. Det handlar om framväxten av en nyliberal stadspolitik, byggd på nya klass- och könsorättvisor, nya gränser och kontroll.

Läs mer.

RÖRELSE

I Fronesis nr 16–17 fångas mångfalden och friktionspunkterna inom den globala rättviserörelsen: Är de sociala forumen pluralistiska torg för de befintliga rörelserna, en början på ett globalt civilt samhälle eller embryot till en rörelse med ett enhetligt program? Vilken roll spelar fackföreningsrörelsen och partierna i processen? Hur ser centrala debattörer på möjliga strategier för en verkligt global demokrati?

Läs mer.

EUROPA

Fronesis nr 13 handlar om Europa. Vi vill fördjupa diskussionen vad gäller demokrati, medborgarskap och sociala rörelser i Europa. Det handlar om skapandet av en ny politisk och ekonomisk ordning, om högerextremism och om Europa sett utifrån – med arabvärldens och Östeuropas ögon

Läs mer.

VÅLD

Fronesis nr 11–12 handlar om våld. Om krigets våld, som åter gör sig påmint. Om mäns våld mot kvinnor. Om de protester från sociala rörelser som stämplas som våldsamma och terroristiska. Vi placerar frågan om våldet i en politisk-teoretisk kontext. Som något som ofta utgör en förutsättning för såväl politisk maktutövning som motstånd.

Läs mer.

ARBETE

I Fronesis nr 9–10 problematiseras begreppet »arbete« utifrån marxistiska och feministiska utgångspunkter. Vad innebär arbete i dag och hur har det förändrats? Hur påverkar nya produktionsmetoder och organisationsformer arbetares möjligheter till organisering och motstånd?

Läs mer.

MANNEN

Hur socialiseras män i dag, medvetet eller omedvetet, in i positioner och praktiker som vidmakthåller mäns strukturella överordning? Vilka nyckelhändelser och processer formar manliga könsidentiteter? Vilka förändringsstrategier är mest framkomliga för att häva könsmaktsordningen? I Fronesis nr 8 »könas« mannen.

Läs mer.

KAPITALISM

Under den politiskt heta sommaren 2001 har vi fått se hur nya och gamla rörelser samlas runt en kritik av dagens kapitalism, som upplevs ha koloniserat så gott som varje social sfär tvärsöver hela jorden. Kapitalismen är åter på dagordningen.
Fronesis nummer 6–7 handlar om kapitalismen av i dag, om den har förändrats och i så fall hur.

Läs mer.

HELIGT OCH PROFANT

Fronesis nr 5 rör sig mellan det heliga och det profana. Det handlar om det komplicerade förhållandet mellan socialism och kristendom. Slavoj Zizek skriver om det radikala i kristendomen och dess beröringspunkter med marxismen. Befrielseteologen Gustavo Gutierréz skriver om hur den religiösa frälsningen inte kan skiljas från den politiska befrielsen från ekonomiskt förtryck.

Läs mer.

KONFLIKT

I Fronesis nr 3–4 vill vi gå motströms med den allmänna politiska tendensen och lyfta fram politikens nödvändiga konfliktdimension. Den slovenske filosofen Slavoj Zizek skriver om den multinationella kapitalismens mångkulturalistiska logik och Chantal Mouffe skisserar ett nytt demokratibegrepp som tar hänsyn till konfliktens mångfald, där såväl dimensioner av klass, kön som etnicitet inbegrips.

Läs mer.

UTOPIER

Fronesis nr 2 befinner sig i skärningspunkten mellan historia och framtid, mellan det verkliga och det utopiska, det vill säga precis där en vänsterdebatt som vill överskrida den rådande ordningen måste ta sin början. Det handlar om den socialistiska idétraditionens förhållande till det utopiska tänkandet, om feministiska utopier, om det tidiga 1900-talets utopiska tanke om att skapa »en ny människa« med mera.

Läs mer.

DEMOKRATISK EKONOMI

I Fronesis nr 1 lyfts grundläggande maktfrågor. Fokus sätts på ekonomins ständiga konfliktdimension. I stället för att se ekonomins demokratisering som en historisk nödvändighet diskuteras den som en möjlighet att utmana maktrelationer som i dag allt för ofta tas för givna.

Läs mer.