Kulturpolitiken debatteras livligt, samtidigt som gränsen mellan kulturpolitik och andra politikområden luckrats upp. Sådant som förknippats med kultursektorn har alltmer blivit en del av de ”nya ekonomierna”, men har det förbättrat kulturproduktionens villkor? I Fronesis nr 31 introduceras den internationella diskussionen om förhållandet mellan kultur och politik.
Läs mer här
Det talas allt oftare om ”demokratins kris”. Valdeltagandet sjunker och de politiska partierna tappar medlemmar. Allt fler politiska avgöranden flyttas från traditionella beslutsfattande organ till expertgrupper. Kan vi tala om en förskjutning från demokrati till expertstyre? Det är denna fråga som Fronesis nr 29–30 tar avstamp i.
Läs mer här
I Fronesis nr 28 riktas uppmärksamheten mot Marx ekonomikritik. Vi introducerar den aktuella internationella debatt om Marx skrifter som kommit efter de kommunistiska diktaturernas fall. I en diskussion om globalisering, klasspolarisering och kapitalismens exploatering kommer Marx ekonomikritik alltid att vara aktuell.
Läs mer här
Vår värld framställs ofta som alltmer gränslös. Men möjligheterna till mobilitet är ojämlikt fördelade. Turister och affärsresenärer från nord reser nästintill obehindrat, medan flyktingar och arbetsmigranter från syd begränsas av både ekonomiska hinder och allt hårdare bevakade nationsgränser. I Fronesis nr 27 diskuteras denna ojämlikhetens nya geografi.
Läs mer här
Förhållandet mellan feminismen och den socialistiska vänstern har ibland beskrivits som ett ”olyckligt äktenskap”: den återkommande frågan har varit om det är klass eller kön som ska ges politiskt företräde. I Fronesis nr 25–26 samsas historiska tillbakablickar med analyser av dagens spänningsförhållande mellan feministisk och socialistisk kritik och politik.
Läs mer här
Lyxkonsumtion, Stureplansbrats, medelklass och överklass diskuteras allt mer. Samtidigt har den partipolitiska borgerligheten tagit över regeringsmakten. Men vad innebär det att tala om borgerlighet i dagens Sverige? Vem tillhör denna sociala kategori och vad utmärker den? I Fronesis nr 24 dissekeras gårdagens såväl som dagens borgerlighet.
Läs mer här
Liberalismen förändras. Traditionellt värnade liberalismen den enskildes rätt mot staten eller majoriteten. Friheten att uttrycka sina åsikter sågs som demokratins kärna. Såväl i Sverige som i andra liberaldemokratier tycks liberalerna nu lämna dessa grundvärderingar. I Fronesis nr 22–23 tar vi liberalismens radikala arv i försvar – mot samtidens liberaler.
Läs mer här
Vårt samhälle beskrivs ofta som ett kunskapssamhälle. Allt fler tillbringar allt större del av sina liv i utbildningsinstitutioner. Och i allt större utsträckning behandlas kunskaper som varor. Fronesis nr 21 handlar om kunskap, utbildning, forskning och makt. Vad händer med upplysningens föreställning om kunskap som en väg till befrielse i en tid som vår?
Läs mer här
Det talas idag om politikens död. Tron på en kollektiv politisk befrielse har ersatts av individuella livsstilar och riskhantering. Det som en gång sades vara politikens förlängning, kriget, blivit det ord som istället för politik skall uttrycka kollektiv handlingskraft. Men om politiken idag är allt annat än politik – var kan man då finna ”det politiska” i politiken?
Läs mer här
Mer än halva mänskligheten bor nu i städer. I Fronesis nr 18 granskas stadens roll i en globaliserad kapitalism, och dess roll för flödena av människor och ekonomiska värden. Det handlar om framväxten av en nyliberal stadspolitik, byggd på nya klass- och könsorättvisor, nya gränser och kontroll.
Läs mer här
I Fronesis nr 16-17 fångas mångfalden och friktionspunkterna inom den globala rättviserörelsen: Är de sociala forumen pluralistiska torg för de befintliga rörelserna, en början på ett globalt civilt samhälle eller embryot till en rörelse med ett enhetligt program? Vilken roll spelar fackföreningsrörelsen och partierna i processen? Hur ser centrala debattörer på möjliga strategier för en verkligt global demokrati?
Läs mer här
En ny ordning tar form. Men är den förenlig med rättsstatens principer? Fronesis nr 14-15 handlar om juridik, rätt och reglering. Om hur »kriget mot terrorismen« påverkar rättsstat och folkrätt. Om demokratin och regleringen av den globala ekonomin. Om immaterialrätt och makten över kunskapen
Läs mer här
Fronesis nr 13 handlar om Europa. Vi vill fördjupa diskussionen vad gäller demokrati, medborgarskap och sociala rörelser i Europa. Det handlar om skapandet av en ny politisk och ekonomisk ordning, om högerextremism och om Europa sett utifrån – med arabvärldens och Östeuropas ögon
Läs mer här
Fronesis nr 11-12 handlar om våld. Om krigets våld, som åter gör sig påmint. Om mäns våld mot kvinnor. Om de protester från sociala rörelser som stämplas som våldsamma och terroristiska. Vi placerar frågan om våldet i en politisk-teoretisk kontext. Som något som ofta utgör en förutsättning för såväl politisk maktutövning som motstånd.
Läs mer här
I Fronesis nr 9-10 problematiseras begreppet ”arbete” utifrån marxistiska och feministiska utgångspunkter. Vad innebär arbete idag och hur har det förändrats? Hur påverkar nya produktionsmetoder och organisationsformer arbetares möjligheter till organisering och motstånd?
Läs mer här
Hur socialiseras män idag, medvetet eller omedvetet, in i positioner och praktiker som vidmakthåller mäns strukturella överordning? Vilka nyckelhändelser och processer formar manliga könsidentiteter? Vilka förändringsstrategier är mest framkomliga för att häva könsmaktsordningen? I Fronesis nr 8 ”könas” mannen.
Läs mer här
Under den politiskt heta sommaren 2001 har vi fått se hur nya och gamla rörelser samlas runt en kritik av dagens kapitalism, som upplevs ha koloniserat så gott som varje social sfär tvärsöver hela jorden. Kapitalismen är åter på dagordningen.
Fronesis nummer 6-7 handlar om kapitalismen av idag, om den har förändrats och i så fall hur.
Läs mer här
Fronesis nr 5 rör sig mellan det heliga och det profana. Det handlar om det komplicerade förhållandet mellan socialism och kristendom.
Läs mer här
I Fronesis nr 3-4 vill vi gå motströms med den allmänna politiska tendensen och lyfta fram politikens nödvändiga konfliktdimension. Den slovenske filosofen Slavoj Zizek skriver om den multinationella kapitalismens mångkulturalistiska logik och Chantal Mouffe skisserar ett nytt demokratibegrepp som tar hänsyn till konfliktens mångfald, där såväl dimensioner av klass, kön som etnicitet inbegrips.
Läs mer här
Fronesis nr 2 är en antologi som befinner sig i skärningspunkten mellan historia och framtid, mellan det verkliga och det utopiska, det vill säga precis där en vänsterdebatt som vill överskrida den rådande ordningen måste ta sin början.
Läs mer här
I Fronesis nr 1 lyfts grundläggande maktfrågor. Fokus sätts på ekonomins ständiga konfliktdimension. Istället för att se ekonomins demokratisering som en historisk nödvändighet diskuteras den som en möjlighet att utmana maktrelationer som idag allt för ofta tas för givna.
Läs mer här