BORGERLIGHET

Lyxkonsumtion, Stureplansbrats, medelklass och överklass diskuteras allt mer. Samtidigt har den partipolitiska borgerligheten tagit över regeringsmakten. Men vad innebär det att tala om borgerlighet i dagens Sverige? Vilka tillhör denna sociala kategori och vad utmärker den? I Fronesis nr 24 dissekeras gårdagens såväl som dagens borgerlighet.

Hur ser dagens borgare ut?

Under vintern har lyxkonsumtion och dyra väskor diskuterats flitigt i pressen. På biograferna har Stureplansbratsen porträtterats i filmen Darling och överklassen har behandlats i intervjuböcker.

Men trots ett ökat populärkulturellt intresse för de välbärgade klasserna i Sverige har debatten sällan refererat till aktuella samhällsteorier och forskning på området. Vad innebär det att tala om borgerlighet i dagens Sverige? Vem tillhör denna sociala kategori och vad utmärker den? Och var går gränsen mellan medel- och borgarklass? I Fronesis nr 24 dissekeras gårdagens såväl som dagens borgerlighet.

Att kopplingen mellan borgerlighet och kaffedrickande är av mycket äldre datum än det nyliberala magasinet Neos sentida försök att muta in den krämiga cappucinon som identitetsmarkör visar litteraturvetaren Jakob Norberg i en essä om borgerlighetens liv.

Historikern Orsi Husz undersöker Skattebetalarnas förenings tidning Sunt Förnuft och diskuterar borgarnas svårigheter att finansiera sina pigor under 30-talet och deras ängslan att bli medelklassifierade. Ekonomhistorikern Camilla Elmhorn visar hur livsstilen för en ny urban elit i dagens Stockholm förutsätter framväxten av en tjänstemarknad med låga löner, där ofta migrerade kvinnor är de som får tillgodose den återväckta efterfrågan på pigor eller »hushållsnära tjänster«.

Sociologerna Luc Boltanski och Ève Chiapello söker i managementlitteraturen efter den »nya anda« som genomsyrar dagens kapitalism och borgerlighet: en anda som har mer att göra med sextioåttornas alternativkultur och kritik av hierarkier än den puritanske entreprenör som Max Weber hade i tankarna när han talade om kapitalismens anda.

Richard Florida och hans begrepp »den kreativa klassen« analyseras. När storstäder försöker attrahera höginkomsttagare och kreativa entreprenörer vänder man sig allt oftare till dem som tidigare sågs som borgerliga bohemer. Går det att se denna nya kreativa klass som ett nytt slags borgerlighet?

Innehåll i Fronesis nr 24 (231 sidor)

  • Henrik Gundenäs, Johan Lindgren, Dalia Mukhtar-Landgren och Magnus Wennerhag: Den konturlösa borgaren Ladda ner som pdf!
  • Jürgen Kocka: Den europeiska medelklassen
  • Johan Lindgren: Kapitalismen och de borgerliga dygderna
  • Werner Sombart: Borgaren
  • Max Horkheimer: Den auktoritära staten
  • Luc Boltanski och Ève Chiapello: Kapitalismens nya anda
  • Orsi Husz: Privatekonomin och den borgerliga medelklassens identitetskris 1920–1970
  • Stephanie Lawler: Att känna avsmak: Så bildas medelklassens identitet
  • Martin Gustavsson: Den tysta lilla borgarklassen och den högljudda stora medelklassen
  • Rickard Andersson: Från den improduktiva bohemen till den kreativa entreprenören
  • Jamie Peck: Kreativitet som lösningen på allt Läs på Eurozine!
  • Kimberly DeFazio: Transnationell urbanism och kapitalets krav
  • Camilla Elmhorn: Urbana eliter och kvinnliga migranter
  • Jakob Norberg: Inget kaffe Ladda ner som pdf! Läs på Eurozine!

Pressröster

”Fronesis är en ambitiös skriftserie som ger ut bokliknande skrifter om olika ämnen. Nummer 24, som kom ut tidigare i år, hade just ’Borgerlighet’ som tema. Ur ett i huvudsak icke-liberalt – men likväl högkvalitativt – perspektiv granskas borgerligheten nu och då.
Historikern Jürgen Kockas inledande genomgång av den europeiska medelklassen fungerar bra som fond för den efterföljande diskussionen. En av Kockas viktigare poänger är att medelklassen generellt kan sägas ha starkare koppling till liberalismen som ideologi än till borgerlighet som kultur och livsstil. Werner Sombart respektive Luc Boltanski och Ève Chiapellos texter om de borgerliga dygderna och kapitalismens anda knyter an till Webers klassiska text ’Den protestantiska etiken och kapitalismens anda’ från 1905 på ett väl insatt sätt, medan Horkheimers text ’Den auktoritära staten’ framstår som alltför grötig och svävande för att egentligen passa in i sammanhanget.
En intressant mikrostudie av Sverige görs av Orsi Husz, som mot bakgrund av Skattebetalarnas Förenings medlemstidning Sunt Förnuft mellan 1920 och 1970 gör en intressant betraktelse över vad som kan beskrivas som den svenska borgerliga medelklassens utveckling, åtminstone vad gäller synen på privatekonomi, under samma period.
Sammantaget utgör skriften en brokig samling texter, som alla ger insikter om borgerlighet som begrepp. Med utförliga notapparater och insatta redogörelser för såväl nutida fenomen som historisk utveckling utgör Fronesis nr. 24 en läsvärd analys av ett svårskildrat begrepp.”
Patrick Krassén i Liberal debatt nr 5/6 2007

”Forskarsamhället är faktiskt skyldigt att bilda folket – tredje uppgiften, kallas det – men de läsartillvända forumen är försvinnande få. Den akademiska tidskriften Fronesis temanummer om »borgerlighet« var dock ett skolexempel på hur denna folkbildning bör se ut. Rolig, politisk, högaktuell.”
Björn af Kleen i Rodeo nr 7 2007

”Borgerlig – är det den som röstade på alliansen, taxerar en inkomst på 300000 kronor eller prenumererar på denna tidning? Trots att vi aldrig kan bli ense om definitionen – begreppshistorikerna lär att de oumbärliga begreppen alltid
förblir omstridda – tycks ­traditionellt borgerliga frågor åter ha hamnat i offentlighetens blickfång. Debatterna om handväskor, livsÂpussel och hushållsnära tjänster har primärt rört det lilla livets sfär.
Efter ett år med Fredrik Reinfeldt som statsminister griper sig den Malmöbaserade tidskriften ”Fronesis” (nr 24) passande nog an borgerligheten som fenomen. Fronesis har med sin odogmatiska marxism och teo­retiska uppriktighet utvecklats till ett helgjutet och ­receptivt analysorgan för det tidiga 2000-talet.
För att belysa kapitalismens inverkan på borgerlig­heten har man denna gång bifogat ett par äldre bidrag av bland andra Werner Sombart och Max Horkheimer.
Avsevärt större utbyte har man då av Jürgen Kockas eleganta exposé över den europeiska medelklassens uppgång, blomstring och förfall. Den tyske socialhistorikern menar att den traditionella borgerligheten undergrävde sig själv när de flesta av dess privilegier (välstånd, utbildning, rösträtt) blev ­allmän egendom under 1900-talets första hälft. Den svenska historikern Orsi Husz tar vid där Kocka slutar och tecknar i en intressant artikel framväxten av välfärdssamhällets medelklass. Äldre borgerliga normer fick under efterkrigstiden ge vika för en ­annan livsstil och identitet. Husz är klokt nog för­siktig med att tolka våra dagars diskussioner om ­premiepensioner och hushållsnära tjänster som återupplivningsförsök av oscariansk överhetsanda.
Den amerikanske ekonomen Richard Florida har vunnit berömmelse med begreppet ”den kreativa klassen”. Enligt honom alstras ekonomisk tillväxt genom den kreativitet som forskare, opinionsbildare och andra skapande andar genererar. De regioner som bäst förmår förvalta denna kreativitet kommer att klara sig bäst.
Flera av Fronesisskribenterna tar avstamp i Floridas teser och frågar sig om den kreativa klassen är lik­tydig med en ny borgerlighet. Det öppnar för fruktbara reflexioner.”
Johan Östling, i SvD den 11 september 2007

”Numrets centrala bidrag står emellertid ekonomhistorikern Mikael Gustavsson för, när han via Förmögenhetskalendern ringar in vad han kallar den tysta, lilla och besuttna borgerligheten, som är något annat än den högljudda och större medelklassen. Här rör vi oss djupare in i det reella maktlandskapet. Gustavssons analys är traditionellt marxistisk men som vanligt är det den som visar sig fungera bäst: makt synliggörs. De mörklagda klassfrågorna är nu på väg ut i ljuset, men det som länge saknats är forskning om den besuttna borgerlighet som styr oss mer än vad några sossepampar någonsin gjort. Nu har denna borgerlighet både den politiska och ekonomiska makten, deras våningar städas med statligt stöd, och i medierna – dock inte i Fronesis – ser den ofta sig själv Såsom i en spegel.”
Göran Greider, Aftonbladet kultur 4 augusti 2007

”Ett litet universitet i pocketformat är tidskriften Fronesis. … Någonstans där lyckas Fronesis skära igenom dagens nyspråk och blottlägga de underliggande strukturerna. För hur mycket man än predikar den ”kreativa klassens” evangelium kvarstår det faktum att dess medlemmar inget annat är än förborgerligade proletärer. Den ekonomiska makten tycks ligga i samma händer som förut. Hushållsnära tjänster konsumeras kanske av en ökande grupp välbeställda i landets storstäder, men i avsaknad av egentlig förmögenhet och ekonomiskt inflytande på politiken är det svårt att utnämna den hippa unga innerstadsmannen till den nya borgaren.”
Mats Kolmisoppi, Helsingborgs dagblad 26 juli 2007

”I senaste Fronesis kan man läsa om hur utbildning historiskt sett varit borgarklassens identitetsmärke, den vattendelare som skulle skilja dem från såväl överklassen med dess medfödda privilegier som från den obildbara arbetarklassen. Utbildningens relativa demokratisering hotade därför att underminera borgerlighetens självbild.
När nu det folkparti som i mångt representerat just denna bildade borgarklass får styra är det därför inte en slump att utbildningspolitiken, denna kritiska faktor för den sociala rörligheten, blir föremål för ett sådant brinnande intresse. Det handlar om att markera klassgränser och bevara privilegier.”
Cecilia Verdinelli, Arbetaren ledare 27 juni 2007

”Forskaren Martin Gustavsson tar avstamp på kajen i Hammarby Sjöstad och spanar in en tvåbarnsfamilj med Urban Jungle-vagn, Bichon Frisé-hund, och annan överlevnadsutrustning för 75 000 kronor. Pappa, i finansektorn, mamma, i reklambranschen, tillskrivs av den amerikanska ekonomen Richard Florida stort ekonomiskt och politiskt inflytande. … Det gäller att blidka Den kreativa klassens intressen eftersom den ”utgör grunden för ekonomisk tillväxt i ”den kreativa tidsåldern””.
Har man läst Fronesis framstår den strategin som livsfarlig.”
Björn af Kleen, Expressen kultur 27 juni 2007

”I sitt nya nummer har tidskriften Fronesis ett block med fyra kritiska texter om den amerikanske företagsekonomen och managementfilosofen Richard Florida. Det finns en bitande skärpa i analyserna av hur väl Floridas idéer om den kreativa klassens betydelse passar in i nyliberalismens globaliserade risksamhälle. … I sin essä Kreativiteten som lösning på allt citerar Jamie Peck den Detroitbaserade författaren Carey Wallace som undrar om kreativitetshysterin står för ”en ny sanning eller bara för något som människor väldigt gärna vill tro på”. Texten, liksom numret i sin helhet, borde vara obligatorisk läsning för dem som funderar kring Göteborgs framtid och vad som egentligen kommer att hända med områdena kring Södra älvstranden.”
Magnus Haglund, Göteborgs-Posten kultur 26 juni 2007

”För det senaste numret av den vänsterakademiska tidskriften Fronesis är huvuduppgiften att bestämma borgerligheten, historiskt och sociologiskt. Intressant är det utan tvivel att läsa en kritisk analys av ekonomen Richard Floridas teorier om den ”kreativa klassen”.”
Ulrika Holgersson, Skånska Dagbladet signerat 18 juni 2007

”I Fronesis nummer 24, med temanamnet Borgerlighet, gör ett flertal kunniga forskare djupdykningar i borgerligheten som social, kulturell och historisk kategori. Vad är borgerlighet i dag, vilka tillhör borgarklassen ­ och har begreppet mist sin betydelse?
Som alltid för Fronesis samhällsdebatten till en ny nivå och aktuella frågor som den om subventionerad hemtjänst får ett djup som saknas i övriga debattfora.”
Kristian Borg, Stockholms Fria Tidning 15 juni 2007

”Fronesis tema är lämpligt nog borgerlighet, omslaget pryds av en kaffekopp och avslutas med en essä om Habermas reflektioner kring kaffehusens betydelse för utvecklandet av en politisk offentlighet på 1600-talet. Det är ett fridfullt nummer, vilket kan tyckas en aning paradoxalt med tanke på de höga tonlägen som diskussionerna om klass och konsumtion genererat.”
Moa Matthis, Dagens Nyheter kultur 14 juni 2007

”Materiellt överdåd och manér som för tankarna till den forna överklassen är fortfarande förhävelse och lika med politiskt självmord.
Citatet har jag hämtat från tidskriften Fronesis nr 24 med underskriften ‘Borgerlighet’ (begreppet ‘fronesis’ är hämtat från antikens Grekland och står för en praktisk form av kunskap).
Det är när skribenterna Henrik Gundenäs, Johan Lindgren, Dalia Mukhtar-Landgren och Magnus Wennerhag resonerar om ‘Den konturlösa borgaren’ som man halkar in på Göran Persson och hans ‘brukspatronsfasoner’. Persson ställs ut som kontrast till Fredrik Reinfeldt, vars taktik i valet var att framstå som motsatsen till det som varit typiskt borgerligt.”
Lars Bodén, Västerbottens Folkblad ledarsidan 13 juni 2007

Redaktion

Johan Lindgren (huvudredaktör), Rickard Andersson, Leila Brännström, Henrik Gundenäs, Klas Gustavsson, Anders Kalat, Anders Lund-Hansen, Dalia Mukhtar-Landgren, Hanna Pettersson, Olav Unsgaard och Magnus Wennerhag.