DET UNIVERSELLA

Tanken på en universell frigörelse kan te sig avlägsen i tider då det mobiliseras kring nationalstatens, folkgemenskapens och det religiösa samfundets särart. Och inom vänstern förknippas idéer om »det universella« i dag snarare med kolonialismens förbrytelser än med frigörelse. Men historiskt sett har emancipatoriska kamper alltid byggt på universalistiska föreställningar och mål. I Fronesis nr 48–49 uppmärksammas kraften i att tala om det universella.

I det allmänmänskligas namn

I en tid då det mobiliseras kring nationalstatens, folkgemenskapens och det religiösa samfundets särart kan tanken på en universell frigörelse te sig avlägsen. Trots att vi delar levnadsvillkor i större utsträckning än någonsin tidigare tycks de partikulära identiteterna växa sig starkare. De används för att hävda den egna gruppens, nationens eller religionens rätt att förtrycka, men också för att rikta kritik mot rasism och annat förtryck: debatterna om barnlitteratur och politiska karikatyrer har inte minst handlat om dominerande gruppers rätt att beskriva och definiera traditionellt underordnade grupper.

Inom vänstern tycks idéer om »det universella« förknippas med kolonialismens och imperialismens förbrytelser snarare än med frigörelse. Men hur står det till med de politiska och moraliska anspråk som framställs i namn av det allmängiltiga eller allmänmänskliga?

I Fronesis nr 48–49 uppmärksammas kraften i att tala om det universella – vare sig det gäller politiska och sociala rättigheter eller vetenskapliga begrepp. Historiskt sett har socialistiska, feministiska och antirasistiska kamper alltid byggt på universalistiska föreställningar och mål. Kan idén om det universella dyrka upp dagens intellektuella låsningar och visa vägen för en (jäm)likhetens snarare än en olikhetens politiska teori och rörelse?

Flera av numrets texter handlar om universalistiska ideologiers politiska tillämpning. Den indiske litteraturvetaren Aijaz Ahmad jämför hur kulturell särart respektive universella rättigheter använts som motståndsstrategier mot imperialism i Indien och Irland. Historikern Karin Zackari tecknar den motsägelsefulla historien om de universella mänskliga rättigheternas politiska tillämpning. Vi publicerar ett utdrag ur The Black Jacobins, den trinidadiske marxisten C. L. R. James klassiska skildring av den haitiska revolutionen och historiens första segerrika slavuppror.

Numret uppmärksammar också frågan om hur universella kategorier och begrepp kan bidra till att forma en radikal förståelse av vår omvärld. Den libanesiske sociologen Mahdi Amil menar att Edward Saids teorier om »orientalismen« undergräver möjligheten att skapa en teori för mänsklig frigörelse, medan sociologen Vivek Chibber söker definiera de allmänmänskliga villkoren för frihet och rättvisa med utgångspunkt i våra mest basala, materiella behov.

Innehåll i Fronesis nr 48–49 (236 sidor)

  • Shabane Barot och Sam Carlshamre: Den provisoriska universalismen Ladda ner som pdf!
  • Inger Christensen: Universaliteter
  • Étienne Balibar: Mångtydig universalitet
  • Karin Zackari: Den universella människans rätt
  • China Miéville: Den universella legalismen
  • Jenny Wrangborg: krigsvåren 2003
  • David Zachariah: Universalism på den indiska subkontinenten
  • Vivek Chibber: Klasskampens universella historia
  • Aijaz Ahmad: Från koloni till nation
  • Faiz Ahmad Faiz: Vi kommer att få se
  • Sam Carlshamre: Orientalism och universalism
  • Mahdi Amil: Om den saidska analysens logik
  • Chana Morgenstern: Den verkliga nationen
  • Xu Lizhi: Konflikt
  • Shabane Barot: Rasism och universalism
  • C. L. R. James: Massorna i Saint Domingue
  • Nathan Hamelberg: Sex lärdomar om det allmängiltiga och det särskilda från den afrikanska diasporan
  • Rosa Luxemburg: Martinique
  • Arthur Rimbaud: Brev till Paul Demeny
  • David Payne: De emancipatoriska idéernas universalitet

Presskommentarer

”Vi lever i en tid av söndring, där renlärig religion och särskiljande nationalism blivit politikens reaktionära riktningsgivare. Samtidigt formerar sig radikala rörelser kring indignerad identitetspolitik och exklusiva erfarenheter, vilket försvårar breda allianser mot bestående orättvisor.
Det är därför välkommet att senaste numret av vänstertidskriften Fronesis handlar om universella anspråk som grund för progressiv politik. Avsikten är inte att smälla upplysningsflaggan i huvudet på någon eller att förneka förekomsten av olika slags förtryck, utan att utforska möjligheten till en universalism som kan förstärka och förena olika kamper. Numrets ryggrad är texter som i sitt svenska sammanhang har förbisetts eller lästs för ensidigt.”
Fredrik Persson-Lahusen, Aftonbladet kultur 18 augusti 2015

Redaktörer: Shabane Barot och Sam Carlshamre.
Redaktion: David Payne, Dave Zachariah och Karin Zackari.