KONFLIKT

I Fronesis nr 3–4 vill vi gå motströms med den allmänna politiska tendensen och lyfta fram politikens nödvändiga konfliktdimension. Den slovenske filosofen Slavoj Zizek skriver om den multinationella kapitalismens mångkulturalistiska logik och Chantal Mouffe skisserar ett nytt demokratibegrepp som tar hänsyn till konfliktens mångfald, där såväl dimensioner av klass, kön som etnicitet inbegrips.

Konflikten som politikens motor

I Fronesis nr 3–4 uppmärksammas politikens nödvändiga konfliktdimension. Den slovenske filosofen Slavoj Zizek skriver om den multinationella kapitalismens mångkulturalistiska logik och Chantal Mouffe skisserar ett nytt demokratibegrepp som tar hänsyn till konfliktens mångfald, där såväl dimensioner av klass, kön som etnicitet inbegrips.

Vi lever i en tid då den politiska samstämmigheten har gjorts till dygd inom politiken. Under 1990- och 2000-talet lämnade många socialdemokratiska partier den polariserande vänsterpositionen till förmån för det harmoniska mittenfältet.

Samtidigt är det just frånvaron av politiska konflikter och reella alternativ som har banat väg för ytterhögerns framgångar. Och med den ekonomiska globaliseringen minskar kapitalets behov av att söka samförstånd med såväl stat som fackföreningsrörelse.

I anslutning till diskussionen om den tredje vägens politik kritiserar Perry Andersson Anthony Giddens konsensusbaserade strategi. Helen Wilkinson efterlyser en radikal jämställdhetspolitik hos Blair och den amerikanske liberalen Richard Rorty vill se en återgång till klasspolitiken.

Fronesis nr 3–4 reflekterar också över den svenska folkhemsmodellen. Yvonne Hirdman kommenterar kvinnans underordnade plats i Per-Albins folkhem. Den italienske intellektuelle Antonio Negri skriver om hur keynesianismen fått kapitalismen att överleva.

Innehåll i Fronesis nr 3–4 (192 sidor)

  • Thomas Tidholm: Den politiska situationen
  • Anders Kalat och Cecilia von Otter: Politik är antagonism Ladda ner som pdf!
  • Anders Kalat och Camilla Lundberg: Politisk identitet och antagonism: klass, kön och etnicitet
  • Chantal Mouffe: Hegemoni och nya politiska subjekt: med sikte mot ett nytt demokratibegrepp
  • Floya Anthias och Nira Yuval-Davis: Att sätta feminismen i sin kontext – genusmässiga, etniska och klassmässiga skiljelinjer
  • Slavoj Zizek: Mångkulturalismen eller den multinationella kapitalismens kulturella logik
  • Klas Gustavsson: Negri, Sinisi och den politiska ekonomin
  • John Sinisi: Hobbes skugga
  • Antonio Negri: Keynes och den kapitalistiska teorin om staten
  • Yvonne Hirdman: Ett småberusat middagstal
  • Per-Albin Hansson: Kvinnokraften
  • LO:s kongress 1936 (protokoll): Saltsjöbadsförhandlingarna och samförståndet
  • Iris Young: Uppror i det välfärdskapitalistiska samhället
  • Linnea Nilsson: En politik utan antagonismer?
  • Perry Anderson: En kommentar: Makt, politik och upplysningen
  • Helen Wilkinson: Fortfarande det Andra könet
  • Richard Rorty: Tillbaka till klasspolitiken

 

Pressröster

”Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp. Känn vilken främmande klang dessa rader ur kommunistiska manifestet har i dagens samhälle. Där gemensam värdegrund och moral framhålls som lösningen på alla problem, och där den ’nya socialdemokratin’ handlar om gamla hederliga konservativa klyschor om samhällelig sammanhållning som ackompanjemang till en socialliberal ekonomisk politik.
Senaste numret av LO-idédebatts och socialdemokratiska studentförbundets tidskrift Fronesis har rubriken ’Konflikt’ och är till stor del en uppgörelse med samförståndstänkandet. Men innehåller också problematisering av den kända meningen ovan och av synen på klassmotsättningar som förklaring till allt. […] Det är en välkommen offensiv mot de skenheliga dimridåer som idag används för att dölja väldigt grundläggande intressemotsättningar.”
Arbetets ledarsida 28 mars 2000

”En verklighet där politik och vetenskaplig teori får mötas på politikens hemmaplan, där det politiska samtalet också kan föras med hjälp av begrepp och idéer skapade av viktiga men också kontroversiella teoretiker som Chantal Mouffe, Slavoj Zizek, Iris Young och nämnde Richard Rorty (alla representerade i det senaste numret av Fronesis, nr 3-4) och där politik också handlar om att göra sig medveten om just det där som slätats över och dolts i samförståndets eller endräktens anda. […] Politik insatt i ett samhällsteoretiskt och kritiskt sammanhang. I mina öron låter det som den bästa av ambitioner. Inte för att det nödvändigtvis leder till en bättre värld, i sig, eller för att det skulle bli en ’sannare’ diskussion om sakernas tillstånd, men för att den politiska dumheten (inte minst den socialdemokratiska) ändå skulle motas i grind samtidigt som den akademiska – ibland av nödvändighet världsfrånvända – teorin skulle konfronteras med politisk praktik. Och bara tanken på en politik som inte slätar över utan framhåller motsättningar och konflikter, en politik som sätter gränser i stället för att verka inom dem, känns i dag som en utopi. Men som en utopi väl värd att vårda.”
Göteborgs-Postens kultursida 1 april 2000

”Torsdag förmiddag. LO-borgen i Stockholm. Ett antal unga män och kvinnor som ser oerhört intellektuella ut befinner sig i det lilla pressrummet där man sitter som i ett rymdskepp framme vid podiet. De ger ut den nya tidskriften Fronesis; det är grekiska och betyder praktisk kunskap och nu har de presskonferens om numret. Inbjudna för att tala om det är jag och Olle Svenning. Numret heter kort och gott ’Konflikt’. Konflikt! Dessa unga människor är trötta på en politisk diskussion som aldrig rör vid nerverna i samhället: Vem äger produktionsmedlen och vad är det för mål med produktionen? De är feminister och marxister. Och ändå socialdemokrater! Snart börjar Svenning och jag gräla om klassfrågan: jag hävdar att den är viktigare än vad han gör. En konflikt utbryter i LO-borgen. Men det goda humöret råder. Svenning tycker sig känna igen Fronesis angreppsätt från mitten av sextiotalet. Just det! Något som bröts av kanske nu ska tas upp igen! Jag går därifrån upplyftad.”
Dala-Demokratens ledarsida 1 april 2000

 

Redaktörer: Anders Kalat och Cecilia von Otter

Redaktion: Moa-Lisa Fransson, Jonas Johansson, Krissi Johansson, Tony Johansson och Camilla Lundberg.

Grafisk formgivning: Alarm Media