KUNSKAP

Vårt samhälle beskrivs ofta som ett kunskapssamhälle. Allt fler tillbringar allt större del av sina liv i utbildningsinstitutioner. Och i allt större utsträckning behandlas kunskaper som varor. Fronesis nr 21 handlar om kunskap, utbildning och makt. Vad händer med upplysningens föreställning om kunskap som en väg till befrielse i en tid som vår?

Kunskapens nya villkor

Vårt samhälle beskrivs ofta som ett kunskapssamhälle. Allt fler tillbringar allt större del av sina liv i utbildningsinstitutioner. Inom politiken diskuteras ständigt hur kriser inom utbildningsväsendet ska lösas eller hur fler ska bli mer välutbildade. På den globala marknaden är en befolkning med goda akademiska meriter ett centralt konkurrensmedel. Kunskap blir ett allt viktigare kapital och utbildnings- och forskningspolitiken sammanfaller alltmer med tillväxtpolitiken. En annan tydlig utveckling är hur kunskaper i större utsträckning behandlas som varor. Något som idag tar sig uttryck i juridiska strider kring immateriella rättigheter – om allt ifrån patentering av biologiskt liv till frågor om fildelning.

Fronesis nr 21 handlar om kunskap, utbildning och makt. Det handlar dels om själva kunskapsbegreppet. Vad händer med upplysningens föreställning om kunskap som en väg till befrielse i en tid som vår? Bruno Latour talar om skiljelinjen mellan vetenskap och politik, och om hur det demokratiska samhället gör en sådan skiljelinje allt svårare att upprätthålla. Pierre Bourdieu diskuterar hur vetenskapens kunskapsbegrepp förtränger sin sociala grund.

Numret handlar även om de konkreta förändringar vi ser inom utbildningsväsende och forskning samt om hur kunskap samspelar med eller utmanar strukturer baserade på klass och kön. Sue Jackson diskuterar brittiska arbetarklasskvinnors erfararenheter av »livslångt lärande«. Hur kunskapen allt mer behandlas som en vara vid de amerikanska universiteten skriver David F Noble om.

I andra texter belyser svenska forskare utvecklingar inom akademi och utbildningspolitik i vårt eget land. Anett Schenk beskriver den socialdemokratiska utbildningspolitikens förändring, från fokus på klass till fokus på genus. Mats Benner beskriver hur forskning idag allt mer betraktas som ett politiskt styrinstrument. Mikael Börjesson pekar på hur utlandsstudier skapar nya hierarkier mellan sociala grupper och lärosäten.

Innehåll i Fronesis nr 21 (211 sidor)

  • Ylva Gislén, Anders Kalat och Anne-Sofie Kalat: Kunskapens villkor Ladda ner som pdf!
  • Johan Lindgren och Miia Torikka: Kunskapsteori och praktik
  • Pierre Bourdieu: Kritik av det skolastiska förnuftet
  • Ylva Gislén: »You will be assimilated« – Bruno Latour och det planetära kollektivet
  • Bruno Latour: Från sakligheter till angelägenheter
  • Caroline Ramazanoglu och Janet Holland: Kan vi säga som det är?
  • Sue Jackson: Livslångt tjänande: Arbetarklasskvinnor och livslångt lärande
  • Mikael Börjesson: Transnationella utbildningsstrategier och nationella logiker
  • Anett Schenk: Från arbetarklass till kvinnor – och tillbaka?
  • Mats Benner: Vetenskap, makt och politik i framtiden
  • Henrik Nordvall: Oscar Olsson, arbetarklassen och kampen om kulturarvet
  • Oscar Olsson: Studiecirkelarbetet – Folkrörelse eller utvalt sällskap?
  • Johan Söderberg: Klass i kunskapsfabriken
  • Greig de Peuter och Nick Dyer-Witheford: En lekfull mängd?
  • David F Noble: Digitala examensfabriker – automatiseringen av den högre utbildningen

Pressröster

”När den lilla feta tidskriften Fronesis tar tag i temat kunskap är det med en självmedvetenhet som är nyttig. För fronesis är ett av de grekiska begreppen för kunskap vid sidan av episteme och techne: det står för en praktisk kunskap, handling. På samma satt strävar numret spänstigt mot en bredd, en diskussion bortom den stratosfäriska kunskapsteorin. Spännande blir det när mekaniseringen av den manuella kunskapen diskuteras med utgångspunkt i Archimedes princip, i Johan Söderbergs Klass i kunskapsfabriken. En färd från protesterna mot den tidigt datoriserade vävstolen i början av artonhundratalet till det försvårade livet för studenter och forskare tvåhundra år senare. Ibland vill vi verkligen svindla med Fronesis.”
Aftonbladet kultur 24 juli 2006

”Kunskap är ämnet för Fronesis senaste, fylliga nummer. Dess dryga två hundra dubbelspaltiga sidor förstärker ett intryck som sedan en tid växer fram allt tydligare, nämligen att kunskapssamhället nu börjar bli så omfattande och moget att det på allvar bör studeras just som ett samhälle. Och detta samhälle är ingen idyll.
I årtionden har fokus riktats mot tillgången till utbildning, men artiklarna i Fronesis handlar genomgående om hur utbildningens frukter fördelas. …
Mellan dystra rapporter har redaktionen strött ut hoppingivande motbilder i form av Oscar Olssons tankar om studiecirkeln, från 1918 (!), och texter av Pierre Bourdieu och Bruno Latour. Kunskapens frigörande kraft frammanas. Men läser vi inte (och skriver vi inte…) redan ganska ofta sådana evangeliska texter?
Och det fortsätter vi förstås med. Men vad detta Fronesisnummer bör få oss att reflektera över är snarare de stora avstånden mellan kunskapssamhällets olika propagandacentraler och det vardagsliv där kunskap söks och används för mycket mänskliga, och inte sällan krassa, syften. Om utbildningsdebatten handlade mer om dessa frågor skulle kanske rentav det just nu akut försvagade söktrycket i högskolan kanske framstå som mindre överraskande.”
Sverker Sörlin, Dagens Nyheter kultur 7 augusti 2006

”Kunskap är ett notoriskt svårt begrepp. Redan i skolan menar man olika saker, och ser man till hela samhället kan kunskap vara mycket. Ordet är ett honnörsord likt frihet, jämlikhet och välfärd. Ingen kan vara emot kunskap.
Senaste numret av Fronesis, den radikala teoritidskriften, tar ett brett grepp och fördjupar. En text av Bourdieu, något om studiecirkelns skapare, en hel del klassperspektiv och feministisk kunskap, och studenter i Paris och New York, klimatfrågornas kunskapsteori, och så den artikel jag läste med störst intresse; en genomgång av den kanadensiska dataspelsindustrin som ett uttryck för den postmoderna kapitalismen. Studentrevoltens och alternativkulturens frigjordhet skapar med hård ekonomisk kontroll kunskapsintensiva dynamiska företag som utövar global makt.”
Björn Rosdahl, Helsingborgs Dagblad kultur 10 augusti 2006

Redaktion

Ylva Gislén, Petra Hall, Toivo Jokkala, Anders Jörnesten, Anders Kalat, Anne-Sofie Kalat, Johan Lindgren, Camilla A Lundberg, Johan Söderberg, Magnus Wennerhag och Katarina Wikström.