Vår tid präglas av en oro över att samhället inte längre håller samman. Medan den politiska vänstern ser detta som ett resultat av tilltagande ojämlikhet, girighet och nedbantade välfärdssystem, söker högern snarare orsakerna i individers »utanförskap« eller minoritetsgruppers ovilja att anamma majoritetssamhällets normer. Både inom forskning och politik har begreppet solidaritet länge varit centralt för att förklara hur samhället hålls samman och ge förslag på hur sammanhållningen kan stärkas.
I slutet av 1800-talet avsåg solidaritet främst sammanhållning i det nationella samhället i en tid av växande klassmotsättningar, men inom arbetarrörelsen även arbetarklassens inre sammanhållning och lojalitet. Det är i dag inte längre självklart att solidaritet enbart avser sammanhållningen inom en nationalstat, en klass eller någon annan avgränsad grupp. I en värld där det ömsesidiga beroendet mellan människor växer blir behovet av sammanhållning tvärsöver nationsgränser större. Samtidigt ser vi i dag hur nynationalistiska strömningar idealiserar föreställningar om den nationella sammanhållningen i det förflutna.
I Fronesis nr 58–59 undersöker vi vad solidaritet betyder i dag. I en rad nyskrivna och översatta artiklar diskuteras solidaritetens samtida former och förutsättningarna för en inkluderande solidaritet i ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Vad innebär samhällssolidaritet i en tid präglad av ojämlikhet, ekonomisk globalisering och framväxande nationalism? Vilka former tar sig solidariteten inom välfärdsstaten – och vilka är vi egentligen solidariska med?
Den kanadensiske politiske filosofen Will Kymlicka argumenterar i sin text för att varken nyliberal mångkulturalism eller välfärdschauvinism leder till hållbara samhällsmodeller och menar att solidariteten i välfärdssamhällen måste utgå från ideal om social rättvisa. Författaren Olle Sahlström belyser i sin essä de olika idéerna om solidaritet inom arbetarrörelsen och kyrkan utifrån egna upplevelser inom fackföreningsrörelsen och Svenska kyrkans flyktingarbete, i förhållande till solidaritetsarbete under den stora flyktinginvandringen till Sverige 2015.
Den tyske sociologen Hauke Brunkhorst diskuterar utsikterna för en demokratisk solidaritet i en alltmer globaliserad värld. Den franska sociologen Nathalie Karagiannis uppmärksammar i sin text hur de politiska konflikternas nya former förändrar solidaritetens förutsättningar och uttryck. Sociologen Carl Cassegård skriver om »individualiserad solidaritet« och framväxten av den så kallade Otaku-kulturen i dagens Japan.
Innehåll i Fronesis nr 58–59 (256 sidor):
- Magnus Wennerhag och Johan Lindgren: Från sammanhållning till solidaritet Ladda ner som PDF
- Arto Laitinen och Anne Birgitta Pessi: Solidaritet i teori och praktik
- Émile Durkheim: Arbetsdelningen i samhället
- Johan Lindgren och Magnus Wennerhag: Solidaritet under nya förutsättningar Ladda ner som PDF
- Steinar Stjernø: Solidaritetstanken i Europa
- Hauke Brunkhorst: Global solidaritet. Den demokratiska solidaritetens öde i en global tidsålder
- Nathalie Karagiannis: Mångfaldig solidaritet. Autonomi och motstånd
- Anton B. Andersson och Enna Gerin: Solidariteten och välfärdsstaten
- Will Kymlicka: Solidaritet i heterogena samhällen. Bortom nyliberal mångkulturalism och välfärdschauvinism
- Peter A. Hall: Den sociala solidaritetens politiska källor
- Carl Cassegård: Om den individualiserade solidaritetens möjligheter
- Majsa Allelin och Tobias Davidsson: Om klassolidaritet och gränsdragningar Ladda ner som PDF
- Olle Sahlström: Åsa Romsons tårar Ladda ner som PDF
Redaktörer: Magnus Wennerhag och Johan Lindgren.
Redaktion: Majsa Allelin, Anton B. Andersson, Tobias Davidsson, Enna Gerin, Elias Isaksson och David Lindberg.
Pressröster
”[…] samhällsvetenskap med filosofisk anstrykning på hög abstraktionsnivå i långa artiklar. Men det är ofta en angelägen tidskrift om man vill tänka klarare i avgörande frågor.”
Olle Josephson, Clarte 17 juli 2018