UTVECKLING

I skuggan av klimatkrisen ser många jakten på ekonomisk tillväxt som långsiktigt ohållbar. Samtidigt pekar den postkoloniala kritiken på dominansförhållanden som fortfarande präglar förhållandet mellan den rika och den fattiga världen. I Fronesis nr 38–39 undersöks utvecklingstanken. Vad är egentligen utveckling? Och vem bestämmer över dess former?

Vad är utveckling?

Samhällets syn på utveckling förändras. Under senare år har bistånds- och utvecklingspolitiken alltmer kommit att präglas av marknadslösningar. Samtidigt ifrågasätts den dominerande uppfattningen om vad utveckling syftar till. I skuggan av klimatkrisen menar många att den ständiga jakten på ekonomisk tillväxt är långsiktigt ohållbar. Den postkoloniala kritiken pekar på dominansförhållanden som fortfarande präglar förhållandet mellan den rika och den fattiga världen.

I Fronesis nr 38–39 undersöks utvecklingstankens idéhistoriska bakgrund, dagspolitiska bärkraft och utsikter inför framtiden. Vad skapar utveckling? Vad beror skillnader i utvecklingsnivå på? Vilka kommer utvecklingen till del? Och vem bestämmer över dess former?

Några av numrets texter belyser bistånds- och utvecklingspolitikens förändringar både i Sverige och i den rika världen överlag. I en text av utvecklingsforskaren Mark Duffield diskuteras hur den rika världens säkerhet inte bara kommit att bli det övergripande målet för handels- och migrationspolitiken, utan även för biståndspolitiken. Ekonomen Omar Dahi menar i sin text att »den arabiska våren« inte bara var en protest mot regionens diktatorer, utan även mot det marknadsinriktade utvecklingsparadigm som globala institutioner pådyvlat länderna.

Nationalekonomen Serge Latouche diskuterar begreppet »nedväxt« (på franska décroissance, på engelska degrowth) och menar att vi måste överge ekonomisk tillväxt som självklar och legitim politisk målsättning för att i stället finna andra måttstockar för välfärd och välbefinnande.

Innehåll i Fronesis nr 38–39 (244 sidor)

  • Redaktionen: Den ifrågasatta utvecklingen Ladda ner som pdf!
  • Hans Abrahamsson och Ann-Marie Ekengren: Svensk politik för global utveckling
  • Hans Abrahamsson: Utvecklingsbegreppet inför sin pånyttfödelse
  • Sofie Tornhill: Tid och otid
  • Walter D. Mignolo och Madina Tlostanova: Kolonialitetens logik och postkolonialitetens gränser
  • Manuela Boatca: De många icke-väst
  • Sara Kalm: Liberala utvecklingspraktiker
  • Rita Abrahamsen: Partnerskap och makt i den globala styrningen
  • Mark Duffield: Globalt inbördeskrig
  • Christine Keating, Claire Rasmussen och Pooja Rishi: Egenmaktens rationalitet
  • Roger Hildingsson och Rickard Andersson: En (annan) hållbar utveckling
  • Serge Latouche: Nedväxt
  • Arturo Escobar: Hållbarhet
  • Sam Carlshamre: Utveckling och islamism
  • Omar Dahi: Den arabiska vårens politiska ekonomi

Presskommentarer

”Vi vill alla utvecklas. Utveckla vårt tankeliv, vårt känsloliv, vårt familjeliv, vårt samhälle.
Vi har utvecklingssamtal med chefen och om man ska kritisera något säger man att det här, det behöver utvecklas, eller det här behöver du utveckla, i stället för att säga att det här var riktigt dåligt.
Men det är inte så länge vi tänkt att ‘utveckling’ var ett framåtskridande mot ett allt högre förnuftigt tillstånd. Före upplysningstiden uppfattade man att samhället befann sig i ett gradvist förfall.
Tidskriften Fronesis lägger en bro från det akademiska in i samhällsdebatten. Läs nummer nr 38–39 och förstå hur utvecklingspessimism kunde vändas till utvecklingsoptimism.”
Maria Schottenius, Dagens Nyheters kultursidor 30 augusti 2012

”I somras kom den vänsterteoretiska tidskriften Fronesis med ett temanummer om utvecklingsbegreppets innebörder. Där förklarade Serge Latouche sin tanke om nedväxt i stället för tillväxt (’att bli ateister i fråga om tillväxt och ekonomi’) och Arturo Escobar sin om ett pluriversum (’en värld med plats för många världar’). De kan verka lätt galna. Men de för nödvändiga diskussioner som måste kanaliseras in i vanlig vardaglig reformpolitik.”
Per Wirtén, Dagens Arena 18 december 2012

Redaktörer: Emma Corkhill, Sara Kalm, Johan Lindgren och Sofie Tornhill.
Redaktion: Erik Andersson, Sam Carlshamre, Mona Lilja och Malin Nystrand.