EGENDOM

Coronapandemin har ställt frågan om förhållandet mellan det offentliga och det privata på sin spets. Nog har den svenska staten överöst näringslivet med ekonomiska stödpaket, men den har också – liksom stater på flera håll i världen – aktivt inskränkt rätten att fritt förfoga över privat egendom i syfte att begränsa spridningen av covid-19. Pandemin och de politiska strategierna för att hantera den belyser två centrala utgångspunkter för Fronesis nr 68–69: att äganderätten aldrig är eller varit okränkbar och att utformningen av egendomsrelationer alltid är under förhandling.

Utifrån en rad nyskrivna och översatta texter gör vi historiska och samtida nedslag i frågor som rör egendom, egendomsrelationer och äganderätt. Texterna diskuterar egendom i förhållande till bland annat staden, kolonialism, nyliberalism, socialism, jämlikhet, statuspolitik, motstånd, reglering och avreglering. Läsaren får följa med till platser och händelser som haft avgörande betydelse för tillkomsten av dominerande egendomsrelationer eller som visar på viktiga konsekvenser av deras införande. Texterna tar oss bland annat till den athenska demokratin under 500-talet f. Kr., till den haitiska revolutionen i slutet av 1700-talet och till kronotorpen under deras framväxt i Norrland i slutet av 1800-talet.

Med inspiration från franciskanermunkarnas kamp mot privategendom i slutet av 1200-talet formulerar den tyske filosofen Daniel Loick ett försvar för rätten att slippa äga. Den amerikanske filosofen George Caffentzis och den italiensk-amerikanska forskaren i politisk teori Silvia Federici skriver om vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att allmänningar ska kunna tjäna som verktyg i kampen för ett antikapitalistiskt samhälle.

Statsvetaren Ulrika Waaranperäs visar hur gruvbrytningen i Gállok utanför Jokkmokk och i skånska Hörby och Österlen skapar intressekonflikter och aktualiserar frågor om lokal bestämmanderätt och urfolks rättigheter. Sônia Guajajara beskriver i en intervju hur olika uppfattningar om egendom har krockat i samband med Jair Bolsonaros expansiva jordbrukspolitik i delar av Amazonas regnskogar, som lett till upptrappad förföljelse av folkgruppen Guajajara.

Innehåll i Fronesis nr nr 68–69 (224 sidor):

  • Vanja Carlsson, Maryam Fanni och Carl Wilén: Jämlikhetsbacklash och socialistisk draksådd Ladda ner som PDF
  • Leila Brännström: Egendom, reglering och klassmakt, 1920–2020. En kort historia om globalister och den nyliberala marknadsmoralen
  • Anna Kaijser och Carolina Pettersson: Från afternoon tea till koloniala tvångsförflyttningar. Introduktion till avsnittets texter
  • Ulrika Waaranperä: Är mark egendom? Hur gruvfrågan aktualiserar andra markbegrepp
  • Imri Sandström: Skapelsens kr.
  • Carolina Pettersson och Anna Kaijser: Inte en blodsdroppe till. En intervju med Sônia Guajajara
  • Maryam Fanni, Carolina Pettersson och Hannes Rolf: Urbana rörelser mot den globala finanskapitalismen. Introduktion till avsnittets texter
  • Maryam Fanni och Klara Meijer: Skyskrapan som tecken på kris och katastrof
  • Hannes Rolf: Hyresgäster mellan krigen. Organisering under marknadshyrornas tid
  • Dominika V. Polanska: Vems är staden? Husockupationer som ett sätt att ifrågasätta äganderätten
  • George Caffentzis och Silvia Federici: Allmänningar emot och bortom kapitalismen
  • Vanja Carlsson och Tormod Otter Johansen: Inkludering, makt och social förändring. Introduktion till avsnittets texter
  • Ernst Wigforss: Äganderätt och socialism
  • Evelina Johansson Wilén: Statuspolitikens villkor under kapitalistiska egendomsförhållanden
  • Jevgenij Pasjukanis: Varan och subjektet
  • Daniel Loick: Missbruk av egendom
  • Carl Wilén: Jämlikhet i egendomens ruiner. Tre kritiska alternativ

Redaktörer: Vanja Carlsson, Maryam Fanni och Carl Wilén.

Redaktion: Anna Kaijser, Tormod Otter Johansen, Carolina Pettersson och Hannes Rolf.