Slumpen är ett mångtydigt och delvis motsägelsefullt begrepp. Den präglar våra föreställningar om världen, från det stora – evolutionen, historien – till det lilla – förståelsen av den egna livsbanan. I Fronesis nr 82–83 närmar vi oss slumpen som fenomen ur olika perspektiv. Det handlar om statistikens framväxt, evolutionsteorin och kvantfysiken – men också om politisk nödvändighet kontra möjlighet.
Uppfattningen att en eller flera eliter ökat sin makt har fått allt starkare fäste i den politiska debatten. Lyssnar man till vänster består eliten av nätverk mellan förmögna ägare och sönderlobbade toppolitiker. Lyssnar man till höger består eliten av politiskt korrekta vänsterliberaler. Fronesis nr 80–81 tar ett brett grepp om fenomenet eliten – som vetenskapligt begrepp, som faktisk aktör och som retorisk figur.
Vad menar vi egentligen när vi säger att ordet måste vara fritt? Fronesis nr 78–79 reder ut konfliktlinjerna och försvarar yttrandefriheten både i betydelsen frimodigt tal och i betydelsen delaktighet i ett offentligt samtal. Bådadera krävs om yttrandefriheten ska kunna vara det som inom sina gränser håller i gång den konflikt som är livsnerven i ett demokratiskt samhälle.
Vi befinner oss i dag mitt i en högerkonservativ våg. I Fronesis nr 76–77 undersöks ideologin och den politiska strategin hos de reaktionära rörelser som är på frammarsch. Vi undersöker deras historiska rötter och deras olika nutida politiska projekt, och vi gör tematiska fördjupningar av reaktionära rörelser som förknippas med antifeminism, högerradikalism och klimatförnekelse.
Erkännande handlar om politikens förutsättningar – den förpolitiska mylla eller existentiella erfarenhet som politikens visioner och konflikter slår rot i. Fronesis nr 74–75 kastar nytt ljus över begreppet erkännande. Numret bärs upp av en idé om att alla politiska mobiliseringar måste knyta an till den under ytan pågående kampen hos människor att fullt ut bli en del av samhället – utifrån en förståelse om att detta i sig är ett rörligt mål.
Johan Sjölander, verksamhetschef på tankesmedjan Tiden, skriver personligt om Fronesis första tid och första nummer, med utgångspunkt i Svante Skoglunds text ”Istället för cynism och uppgivenhet”. Det är en text om personerna och visionerna bakom tidskriften – men framför allt en text om en vän. Detta är en eftersläntrare i vår essäserie Tillbakablickar som vi […]
Läs mer.
Vilken kritik av rättigheter är fortsatt aktuell i dagens politiska landskap med en nyliberalism i kris och reaktionära strömningar? Detta frågar sig Mirjam Katzin i sina tillbakablickar på Fronesis nummer om lag och ordning. Hon redogör för klassisk och samtida rättighetskritik från vänster, diskuterar rättigheters funktion som skydd mot förtryck och exploatering och undrar försiktigt […]
Läs mer.
Slumpen är ett mångtydigt och delvis motsägelsefullt begrepp. Å ena sidan har slumpen avfärdats som ingenting. Å andra sidan har den betraktats som en grundläggande egenskap hos naturens ordning eller oordning. Slumpen är på samma gång en epistemologisk och en ontologisk kategori. Den präglar våra föreställningar om världen, från det stora – evolutionen, historien – […]
Läs mer.
Lina Selleby, känd som Twiggy Pop från bandet Doktor Kosmos, har gått bort, bara 53 år gammal. I Fronesis nummer om våld bidrog Twiggy Pop med en text, som vi förstått det en av de få hon publicerade. Vi känner oss lyckligt skattade över detta och vill hedra minnet av Twiggy Pop genom att tillgängliggöra […]
Läs mer.
Det senaste numret av Fronesis tar ett brett grepp på fenomenet eliten, både som faktisk aktör och retorisk figur. Vid seminariet presenterar tre av numrets skribenter sina texter och utifrån dessa förs en diskussion om elitens roll i ett allt mer ojämlikt samhälle.
Läs mer.
Magnus Hörnqvist konstaterar i sina tillbakablickar att vi har tillgång till en stor mängd lättillgängliga data om klass, vilket inte var fallet för bara tio år sedan. Men även om människors medvetande om klass ökat i takt med att data blivit tillgängliga, är detta inget som återspeglas inom partipolitiken.
Läs mer.
Efter de sociala rörelsernas två årtionden och efter populismens, terrorattentatens och den nyliberala individens 2000-tal menar Karolina Enquist Källgren att vi borde omformulera snarare än överge begreppet ”det politiska” genom att fokusera på en uppsättning konkreta, materiella och tänkta förutsättningar för politiskt handlande i en viss historisk period och på en viss historisk plats.
Läs mer.
Evelina Johansson Wilén uppmärksammar hur familjekritiken har återkommit hand i hand med en samhällelig vändning till familjen. Även om familjekritiken förtjänstfullt visar att kärnfamiljen är sammantvinnad med kapitalismen, ifrågasätter Johansson Wilén det radikala i denna kritik.
Läs mer.
Toivo Jokkala och Per-Anders Svärd argumenterar för att det bara är genom rörelseorganisering över de gränser som nationalistiska och konservativa krafter ritat upp under de senaste decennierna som vi kan röra oss framåt.
Läs mer.
Johan Örestig argumenterar för att frågan om utopism inte bör formuleras utifrån de förväntningar som följer av det vanliga kravet på realism, vilket dock inte betyder att försöken att göra utopismen realistisk ska avfärdas.
Läs mer.