ELITER

Klassklyftorna och den ekonomiska ojämlikheten ökar i Sverige. Samtidigt verkar den politiska debatten mer upptagen med att identifiera olika slags eliter än att diskutera klassmotsättningar. Men vilka denna elit består av och hur den faktiskt agerar råder det djupt delade meningar om. Lyssnar man till vänster består eliten av nätverk mellan förmögna ägare och sönderlobbade toppolitiker. Lyssnar man till höger består eliten av politiskt korrekta vänsterliberaler. Samtidigt verkar båda lägren rörande överens om att en växande grupp professionella »managers« har fått alltför stort inflytande över samhällsutvecklingen.

I Fronesis nr 80–81 tar vi ett brett grepp om fenomenet eliten – som vetenskapligt begrepp, som faktisk aktör och som retorisk figur. Hur påverkas bruket av elitbegreppet av dess rötter i fascistiska strömningar? Hur ser den ekonomiska eliten på sig själv och övriga samhället? Hur har högerpopulismen anammat och utformat sin etablissemangskritik? Och hur kommer det sig att medelklass-akademiker så ofta utpekas som medlemmar av en elit? Dessa och många fler frågor utforskas i numret, som bjuder på flera nyskrivna svenska texter såväl som översatta texter som är centrala på området.

Numret inleds av en historikern Petter Sandgrens essä om elitbegreppets historia där vi får möta elitteorins pionjärer från det tidiga 1900-talet – Mosca, Pareto med flera – och följa elitbegreppets ställning sedan dess. Efter detta följer tre texter som belyser olika fraktioner av den grupp som i allmänna ordalag brukar omtalas som »den ekonomiska eliten«. Den finska medie- och kommunikationsvetaren Anu Kantola närstuderar välbeställda chefer i det finska näringslivet och ger en fascinerande inblick i vad hon kallar en »dyster elit« och dess världsbild. I statsvetaren Niklas Altermarks text är det istället en slags »välfärdstatselit« som står i centrum: en elit som tjänar på välfärdsstatens successiva privatisering och nedmontering. Hos Sara Kalm, också hon statsvetare, möter vi en internationell elit som i kraft av sitt kapital kan köpa sig medborgarskap i olika länder och därmed frigöra sig från geografiskt knutna plikter och skyldigheter.

I numrets andra avsnitt möter vi inte eliterna i sig, utan dem som ser sig som eliternas och etablissemangens kritiker, populisterna. I den danske idéhistorikern Jesper Vestermark Købers text tas vi till klassisk mark för den europeiska populismen: 1970-talets Danmark där vi påträffar en elitkritik som bär slående likheter med vår egen tids kritik mot »pedagogiska eliter« och i största allmänhet mot högutbildade, offentliganställda kulturradikaler som vill se större jämlikhet i samhället. De två efterföljande texterna skrivna av den politiska teoretikern Nadia Urbinati och statsvetarna Christopher Bickerton och Carlo Invernizzi Accetti tar istället ett brett grepp om populismen som fenomen vår tid.

Den tredje och avslutande delen av numret fokuserar på en särskild sorts elit eller etablissemangskritik som riktar sig mot vad som på engelska kallas professional-managerial class (PMC), som vi i detta nummer har översatt till »professions- och managementklassen« eller »PM-klassen«. Begreppet myntades av de amerikanska vänsterskribenterna Barbara och John Ehrenreich 1977 i en artikel som vi i detta nummer för första gången publicerar på svenska. Denna text följs av två nyskrivna texter av ekonomihistorikern Lovisa Broström och sociologen Johan Örestig Kling som tar oss in i vår egen tid. Broströms text beskriver hur begreppet PM-klassen, som ursprungligen var förankrat i en marxistisk klassanalys, i dag tenderar att likställas med högerpopulismens föreställning om »Pk-eliten«. Örestig fokuserar istället på en specifik grupp inom denna klass och söker svar frågan ”Varför hatar alla HR?”

 

Innehåll i Fronesis nr 80–81 (240 sidor):

  • Linda Alamaa, Erik Bengtsson och Axel Vikström: Elitkritik från alla håll. Ladda ner som PDF.
  • Petter Sandgren: Det flyktiga elitbegreppets historia
  • Axel Vikström: Mot en elitanpassad välfärdsstat och världsordning? Introduktion till avsnittets texter
  • Anu Kantola: En dyster elit. Hur den rikaste promillen känner inför alla andra
  • Niklas Altermark: Den ekonomiska elitens välfärdsstat
  • Sara Kalm: Medborgarskapsförsäljning
  • Erik Bengtsson: Folket mot eliten. Introduktion till avsnittets texter
  • Jesper Vestermark Køber: Gränser för demokratin. Den borgerliga renässansen och reaktionen mot livsformsdemokratin
  • Nadia Urbinati: Från antietablissemang till antipolitik
  • Christopher Bickerton och Carlo Invernizzi-Accetti: Teknopopulism
  • Linda Alamaa: Olidliga akademiker. Introduktion till avsnittets texter
  • Barbara Ehrenreich och John Ehrenreich: Professions- och managementklassen
  • Lovisa Broström: Professions- och managementklassens framväxt. En materiell förklaring till kulturkriget
  • Johan Örestig Kling: Varför hatar alla HR? Ladda ner som PDF

Redaktörer för nr 80–81: Linda Alamaa, Erik Bengtsson och Axel Vikström.

 

Beställ Fronesis nr 80–81 här.