Politik. Teori. Kritik.
Samhället är komplicerat. Samtidens skeenden och kontroverser är sällan omedelbart genomskådliga. Därför måste samhällsteori få ta tid och plats. Tidskriften Fronesis går på djupet med samtidens sociala och politiska frågor. Fronesis värjer inte för det som är komplicerat. Politik är komplicerat, på samma sätt som samhället är komplicerat. Med breda ingångar och en pedagogisk ambition vill vi göra det komplexa tillgängligt för fler. Därför behöver radikal samhällsteori gott om sidutrymme att breda ut sig på.
Tidskriften Fronesis ges ut av en självständig tidskriftsförening. Utgivningen påbörjades 1998. Vi ville då skapa en mötesplats för ett radikalt samtal om framtiden som engagerar den traditionella arbetarrörelsen, nya sociala rörelser såväl som forskare inom akademin och andra samhällsintresserade. Samtidigt ville vi göra en internationell samhällsteoretisk debatt tillgänglig på svenska. Vår ambition var att med folkrörelsetanken och det ideella engagemanget som organisatorisk ledstjärna producera en tidskrift på hög internationell nivå. Fronesis har sedan dess etablerat sig som ett viktigt forum i den svenska samhällsdebatten. År 2004 utsågs vi till årets kulturtidskrift.
Fronesis har genom åren publicerat texter av bland andra Theodor W. Adorno, Giorgio Agamben, Sara Ahmed, Samir Amin, Perry Anderson, Hannah Arendt, Étienne Balibar, Jean Baudrillard, Walter Benjamin, Luc Boltanski, Pierre Bourdieu, Wendy Brown, Cornelius Castoriadis, John Dewey, Anne Fausto-Sterling, Michel Foucault, Antonio Gramsci, Donna Haraway, Michael Hardt, Michael Heinrich, Axel Honneth, bell hooks, Max Horkheimer, Jürgen Kocka, Eve Kosofsky Sedgwick, Ernesto Laclau, Bruno Latour, Karl Marx, Chantal Mouffe, Antonio Negri, Jacques Rancière, Richard Rorty, Saskia Sassen, Michel Serres, Beverly Skeggs, Valerie Solanas, Gayatri Chakravorty Spivak, Immanuel Wallerstein, Michael Walzer, Iris Marion Young och Slavoj Zizek.
Idag har vi en kontinuerlig och vital utgivning. Politik, teori och kritik samlas i omfångsrika nummer. För att debatten behöver radikaliseras. Och för att du ska kunna hänga med.
Sedan 2006 ingår Fronesis i det europeiska kulturtidskriftsnätverket Eurozine.
Organisation
Fronesis ges ut av Tidskriftsföreningen Fronesis. Det löpande arbetet sköts av en redaktionskommitté, som väljs av föreningens årsmöte. För att arbeta med varje enskilt nummers konkreta innehåll utses en redaktion av redaktionskommittén. Denna redaktion knyter sedan olika personer till sig, som hjälper till med översättning, granskning av texter och så vidare. Vår ambition är att med folkrörelsetanken som organisatorisk ledstjärna i vårt arbete kunna involvera samhällsintresserade inom såväl akademi, arbetarrörelsen som nya sociala rörelser.
Redaktionskommittén
Ordförande: Vanja Carlsson
Vice ordförande: Linda Alamaa
Kassör: David Lindberg
Redaktionssekreterare: Carolina Pettersson (carolina.pettersson[at]fronesis.nu)
Övriga medlemmar av redaktionskommittén: Shabane Barot, Erik Bengtsson, Kalle Eriksson, Charlotte Fridolfsson, Henrik Gundenäs, Anna Kallos, Måns Lundstedt, Nathan Siegrist, Axel Vikström och Magnus Wennerhag.
Fronesis referensgrupp
Fronesis referensgrupp utses av redaktionskommittén. I referensgruppen ingår Elin Grelsson Almestad, Somar Al Naher, Kajsa Borgnäs, Sam Carlshamre, Maryam Fanni, Olav Fumarola Unsgaard, Ylva Gislén, Klas Gustavsson, Anders Hylmö, Toivo Jokkala, Sara Kalm, Johan Lindgren, Camilla Lundberg Ney, Dalia Mukhtar-Landgren, Hannah Ohlén, Lisa Pelling, Per-Anders Svärd, Sofie Tornhill, Carl Wilén och Johan Örestig.
Kontaktuppgifter och övrig information
E-post: info[at]fronesis.nu
Telefon: 040 – 23 20 01
Postadress: Tidskriftsföreningen Fronesis, Box 4319,
203 14 Malmö
Leverans- och besöksadress: c/o Ordförrådet, Rörsjögatan 26, 211 37 Malmö
Fronesis ISSN-nummer: 1404-2614
Ansvarig utgivare för Fronesis och www.fronesis.nu är Magnus Wennerhag.
Pressröster om Fronesis
”Det senaste numret av tidskriften Fronesis på tema Familjen är en rik samling texter som på ett intelligent sätt öppnar upp ett mycket omskrivet ämne från oväntade håll […] Numret är helt enkelt en pärla”
Edda Manga, Feministiskt perspektiv 13 november 2015
”Vi lever i en tid av söndring, där renlärig religion och särskiljande nationalism blivit politikens reaktionära riktningsgivare. Samtidigt formerar sig radikala rörelser kring indignerad identitetspolitik och exklusiva erfarenheter, vilket försvårar breda allianser mot bestående orättvisor.
Det är därför välkommet att senaste numret av vänstertidskriften Fronesis handlar om universella anspråk som grund för progressiv politik. Avsikten är inte att smälla upplysningsflaggan i huvudet på någon eller att förneka förekomsten av olika slags förtryck, utan att utforska möjligheten till en universalism som kan förstärka och förena olika kamper. Numrets ryggrad är texter som i sitt svenska sammanhang har förbisetts eller lästs för ensidigt.”
Fredrik Persson-Lahusen, Aftonbladet kultur 18 augusti 2015
”År 2008 small det igen: den amerikanska bolåneballongen och kapitalismen gick in i ännu en kris. Den femte riktigt allvarliga på 90 år. Var det olyckliga omständigheter? Hade krisen kunnat undvikas? Nej! lyder det unisona svaret när Fronesis kastar sig ut i det marxistiska bollhavet och samlar en rad texter under temat Kris.
Författarna i de 13 kapitlen är nog oense om ett och annat i sina teoribildningar, men på en punkt är de rörande överens: kapitalismen skapar sina egna kriser.”
Emil Schön, Helsingborgs Dagblad 28 juli 2014
”Tidskriften Fronesis senaste nummer ger ett välbehövliga perspektiv åt samtidens diskussioner om kriser, inklusive såväl som exklusive dess mest kontroversiella teser”
Erik Persson, Västerbottens-kuriren 3 december 2014
”Medan mattrender, modenormer och inredningsstilar kommer och går, kan man säga att medelklassens känsloliv består. Så har också, som påpekas i inledningskapitlet, 1900-talet ibland beskrivits som psykologins århundrade. Det vore för tidigt att säga att det nya seklet skulle ha frigjort sig från det gamla vad gäller upptagenheten av det individuella psyket.
Fronesis zoomar både ut och in psykbegreppen och temanumret är som helhet oerhört intressant. Som läsare pendlar man mellan att söka spegling i texter om till exempel kärlekens utformning, vidare till studier av det (obehagligt) nära sambandet mellan psykoanalysens och kapitalismens framväxt.”
Malin Ullgren, Dagens Nyheter 20 december 2013
”Hur gick det till när den svenska bostadspolitiken lades om; från synen på bostaden som en social rättighet till en idé om fungerande marknader? Det nya numret av tidskriften Fronesis dyker rakt ner i Utförsäljnings-Sverige, det land som numera får världens finanstidningar att skeptiskt betrakta ivern med vilken det allmänna säljs ut. Eller avknoppas, för att inte låta så negativ.
Det viktigaste först: Hemlöshet är att bli fråntagen en medborgerlig rättighet. Något centralt i varje människas existens. Medborgarskapet är därmed ofullständigt i sin nuvarande form. Det är utgångspunkten för den amerikanska statsvetaren Kathleen Arnolds inledande text om hur frågan om bostad är kopplad till en rad andra rättigheter och måste ses i förhållande till vem som har rätt att existera.
En tanke som löper genom numret är oron för hur politiken som verktyg har dragit sig tillbaka från bostadspolitiken och överlåtit åt marknaden att tillgodose människors behov av ett hem.”
Lawen Mohtadi, Dagens Nyheters kultursida 12 juli 2013
”Begreppet ’klass’ är tillbaka efter att länge ha stått på avskrivning. Det var lättare att uttala på den tunga industrins tid, när kapitalisterna ägde maskinerna där arbetarna stod och medelklassen ombesörjde allt däremellan. Nu har gränserna luckrats upp, men när ojämlikheten stiger brant och krisen slår till får det gamla begreppet nytt liv. I USA är inkomstskillnaderna åter på 1920-talets nivå, läser jag i ett ambitiöst temanummer av tidskriften Fronesis om just klass. Med hjälp av statistik och analyser av allt från löner och kulturkonsumtion till teoretiska begrepp försöker skribenterna ringa in dagens klasskillnader.”
Lars Linder, Dagens Nyheters kultursida 10 december 2012
”Världsnamn som Pierre Bourdieu (grundkurs i ett nötskal med matnyttig inledning av Mikael Börjesson), Beverley Skeggs, Loïc Wacquant, Erik Olin Wright och Étienne Balibar. Prekariatets teoretiker Guy Standing i en mycket informativ text. Sen också fina svenska bidrag som Mattias Bengtsson analys av ’utanförskapet’ som en ’zombiekategori’ – en som inget förklarar utan bara slår blå dunster i ögonen på debatten.”
Arbetets kultursidor, 11 december 2012
”’Klass’, detta lilla omtumlande, belastade, befriande ord, syns diskret på omslagssidan till det nya numret av Fronesis, landets tyngsta och mest genomarbetade tidskrift.
Fronesis ägnar sig åt idékritik, inte åt klasshat. Den skriver inte paroller som ’klass mot klass’; den analyserar det nya klassamhället.”
Olle Svenning, Helsingborgs Dagblads kultursida, 12 december 2012
”Som samtidspolitisk tidskrift saknar Fronesis motstycke i Sverige. Borgerligheten och liberalerna kan inte uppbåda någonting som kommer i närheten i fråga om kvalitet.
I det knappt 300 sidor långa klassnumret lyckas redaktionen med det mesta. Ett lagom stort antal välövervägda teman, texter som (i huvudsak) utmanar genom sitt innehåll snarare än sin form och ett opretentiöst anslag.”
Ivar Andersen, Dala-Demokraten 15 januari 2013
”I själva verket leder hela detta viktiga Fronesis-nummer fram till den avgörande praktiska frågan: Exakt hur ska klassmedvetande skapas i ett samhälle där ojämlikheten ökar och samtidigt individualismen predikas?”
Göran Greider, Aftonbladet Kultur 23 januari 2013
”Tidskriften Fronesis visar i ett temanummer om klass (40-41) hur en annan socialistisk klassdebatt kan se ut. Strukturanalys kompletteras med inverkan från socialt kapital och inkomstnivå. Detta följt av att en mer träffande sjustegsmodell tecknas där forna medelslösa proletärer kompletterats med trygghetslösa bemanningsanställda i ett så kallat prekariat.
Dessutom gör Fronesis upp med en arbetarromantik som i grunden är svårförenlig med Marx teser om alla klassers avskaffande.”
Joakim Rönnbäck, Liberal Debatt nr 2 2013
”Vi vill alla utvecklas. Utveckla vårt tankeliv, vårt känsloliv, vårt familjeliv, vårt samhälle.
Vi har utvecklingssamtal med chefen och om man ska kritisera något säger man att det här, det behöver utvecklas, eller det här behöver du utveckla, i stället för att säga att det här var riktigt dåligt.
Men det är inte så länge vi tänkt att ’utveckling’ var ett framåtskridande mot ett allt högre förnuftigt tillstånd. Före upplysningstiden uppfattade man att samhället befann sig i ett gradvist förfall.
Tidskriften Fronesis lägger en bro från det akademiska in i samhällsdebatten. Läs nummer nr 38–39 och förstå hur utvecklingspessimism kunde vändas till utvecklingsoptimism.”
Maria Schottenius, Dagens Nyheters kultursidor 30 augusti 2012
”I somras kom den vänsterteoretiska tidskriften Fronesis med ett temanummer om utvecklingsbegreppets innebörder. Där förklarade Serge Latouche sin tanke om nedväxt i stället för tillväxt (’att bli ateister i fråga om tillväxt och ekonomi’) och Arturo Escobar sin om ett pluriversum (’en värld med plats för många världar’). De kan verka lätt galna. Men de för nödvändiga diskussioner som måste kanaliseras in i vanlig vardaglig reformpolitik.”
Per Wirtén, Dagens Arena 18 december 2012
”Jag blir alltid upprymd av Fronesis, men den självklara kopplingen mellan estetisk och social kritik i det här numret gör mig lycklig. I redaktionens förord talas rent av om ”samhällskritikens återkomst”, och även om det låter som en besvärjelse är det, tänker jag, en nödvändig besvärjelse.
Fronesis följer spåren av en lång, kritisk tradition, från Kant via Marx till Foucault, vars föreläsning ”Vad är kritik?” översätts till svenska för första gången. Foucaults ”kritik” är ungefär detsamma som Kants ”upplysning”, ett befrielseverk som ytterst går ut på att ”finna en väg ut ur nuet”. Anders Ramsay är inne på något liknande i sin essä om hur Marx ekonomikritik tog form som en naturlig följd av den ”humanistiska”. Kritik alltså som ett skärskådande av fiktioner i alla dess former. Från Nobelpriset till statsskulden.”
Dan Jönsson, Dagens Nyheter 24 oktober 2011
”Occupy Wall Street-rörelsen har kritiserats för att inte presentera några alternativ till den kapitalism den kritiserar. Men som Malin Rönnblom säger, i samtal med litteraturvetaren Anders Johansson och filosofen Sharon Rider i Fronesis, så handlar kritik och kritiskt tänkande inte nödvändigtvis om att leverera färdiga lösningar, utan om att visa upp de inristade institutionerna så att de blir synliga och därmed går att förändra.”
Nils Svensson, Västerbottens-Kuriren 18 oktober 2011
”Fronesis er et tidsskrift med en herlig filosofisk og sociologisk ”slagside”. Det er nu ikke den eneste grund til, at man skal lade opmærksomheden flyde en kende mod øst, mens man aktivt går over sundet efter frisk vand til kritikkens mølle.
Fronesis er ikke en ”svarautomat”, som det hedder i en emnerubrik, men derimod noget så fint som en opfordring til selvstændig tænkning i et på én gang forvirret, nærmest selvkørende og tilsyneladende alternativløst, men bestemt også kritikbehøvende samfund.”
Steen Nepper Larsen, Information 14 oktober 2011
”Fronesis knockar. Läs det nya laddade numret av Fronesis 36-37, om samhällskritik. En av de få tidskrifter i Sverige som håller internationell klass.”
Maria Schottenius, Dagens Nyheter 14 september 2011
”Ambitiösa tidskriften Fronesis har satt ihop ett intressant nummer (nr 35) om människans natur, där marxismens och vänsterns förhållande till biologi och Darwin avhandlas. I en inledande historisk översikt beskrivs den tidiga vänstern fram till första världskriget. Synen på en välvillig natur fick sig en törn av Darwins teori om naturligt urval och de flesta vänstertänkare drog därför en tydlig skiljelinje mellan natur och kultur, mellan den mänskliga historien och naturhistorien.
I dag är en sådan uppdelning svårare att upprätthålla, men Anne Fausto-Sterling, som redogör för eventuella könsbetingade skillnader i hjärnbalken, påpekar att ”vi inte kommer att hitta en vetenskaplig lösning förrän vi har nått någon form av samförstånd kring de socialpolitiska frågorna”.”
Peter Viktorsson, Kristianstadsbladet 7 maj 2011
”Vad är en människa? Frågan har sysselsatt filosofer, teologer och forskare i flera tusen år. Under de senaste decennierna har svaren på frågan delats mellan två mot varandra ståenÂde perspektiv. Å ena sidan ett biologiskt som hävdar att människans natur först och främst kan sökas i hennes gener och i biokemiska processer. Å andra sidan ett socialt perspektiv som hävdar att människans natur är socialt betingad.
Konflikterna mellan dessa båda synsätt har ofta varit hårda och oförsonliga. Ta bara debatten om kön och genus eller debatten om adhd som exempel.
För den med minsta intresse för dessa frågor är senaste numret av tidskriften Fronesis, med tema Människans natur, en guldgruva.”
Mattias Hagberg, Göteborgs-Posten 13 maj 2011
”Det är ett välmatat nummer, med många intressanta och läsvärda inlägg av svenska och översatta skribenter representerande båda perspektiven. Intressantast är de bidrag som pläderar för möjligheten – och det vetenskapligt och politiskt önskvärda – av ett närmande mellan evolutionsbiologin och de samhällsvetenskaper som studerar människans beteende.”
Ola Inghe, Clarté nr 2 2011
”Många undrar varför högerpopulistiska partier har så stora framgångar just nu. Men den frågan är fel ställd, menar den framstående populismforskaren Cas Mudde i senaste numret av tidskriften Fronesis. Frågan är i stället varför de högerradikala partierna inte har större framgångar med tanke på att deras värderingar har brett stöd i den europeiska valmanskåren. Fronesis gör en djupdykning i begreppet ”populism” som i dagligt tal används litet hur som helst för att beteckna något vi ogillar.”
Christian Andersson, politiken.se 3 september 2010
”Fronesis undersöker – med hjälp av såväl nyskrivna som klassiska texter – vem som får plats i ”medborgarhemmet”. ”Kampen om folket” är rubriken som lika gärna skulle kunna vara ”vem är folket”?
På Per Albin Hanssons tid var det självklart att det rymdes inom nationalstatens gränser och det var innanför dessa som folkhemmet skulle förverkligas.
Men idag sammanfaller såväl den politiska som ekonomiska makten inte längre med nationens. Världen runt drabbas folk av beslut utanför deras parlamentariska kontroll.
Det handlar om demokratins framtid i globaliseringens tidevarv. Fronesis tar sig an frågan med ett djupt smittande allvar.”
Östen Rosvall, Sydsvenskan 10 september 2010
”Fronesis lyfter en diskussion som är plågsamt frånvarande i pågående valrörelse och som handlar om själva den politiska maktens grund.
Flera av numrets texter bär spår av historiska ögonblick då folkets krets vidgats: Thomas Jeffersons fördömande av slaveriet i utkastet till självständighetsdeklaration 1776, Emmanuel Joseph Sieyès identifierande av det tredje ståndet med nationen 1789, eller Per Albin Hanssons vision om folkhemmet i riksdagstalet 1928.
Men för eftervärlden handlar dessa texter också om besvikelsen över allt som förblev eller återföll. Jeffersons ord om slaveriet ströks, franska revolutionen ändade i kejserligt envälde och talar vi längre om Folkhemmet annat än i förfluten tid? De som idag gör anspråk på termen har rötter i 1980-talets nynazism, allt medan sittande statsministers retorik om ”välfärdens kärna’ drar tankarna till äppelskrott.”
Patricia Lorenzoni, Helsingborgs Dagblad 16 september 2010
”Denne kobling mellem velkendte billeder fra det svenske folkehjem og rabiate udfald mod indvandrere og multikulturalister kendetegner Sverigedemokraternas strategi: De overtager det socialdemokratiske begreb om Sverige som Folkehjemmet for at ændre dets betydning. Anders Hellström har i en glimrende analyse redegjort for, hvordan Sverigedemokraterna udnytter en dobbelthed, som altid har ligget i begrebet om Folkhemmet: Det er historisk set en både inkluderende og ekskluderende betegnelse. Det er hjem for folket, men ikke alle er folket. […] Der er mange fine tekster i Fronesis 34. […] Den hollandske forsker Cas Mudde har skrevet et opgør med en almindelig antagelse om, at højrepopulismen skal forstås som en patologi i de vestlige samfund, der får fremgang i tider med stor tilbagegang. Man forstår højrepopulismen som en undtagelse fra normaltilstanden, som fremkaldes af dårlige konjunkturer og kriser. Og man forklarer den med medicinske og psykologiske begreber. Denne forklaring vender Mudde på hovedet: Han ser dens succes som et udsagn om normaltilstanden i de vestlige lande. Han gennemgår europæiske værdiundersøgelser og viser, at hvad sikkerhed, indvandring og politikerlede angår, ligger de højrepopulistiske partier tæt på borgernes holdninger. Når man går empirisk til værks, er overraskelsen ikke, at højrepopulistiske partier har så stor tilslutning, men derimod at de ikke har endnu flere vælgere.”
Rune Lykkeberg, danska Information 16 september 2010
”Tidskriften Fronesis nya nummer handlar om socialdemokratin efter nyliberalismen. Ekonomihistorikern Jenny Anderssons artikel är kanske den mest intressanta, hon reder ut myten om socialdemokratins romans med det nyliberala. […] Och avsnittet om hur socialdemokratiska rörelser runt om i världen i praktiken hanterar globaliseringen är högintressant. Det är det senare perspektivet som är unikt för Fronesis. Socialdemokratin som något större än ett politiskt parti. Socialdemokratin som något bortom de skandinaviska länderna. […] Fronesis visar hur väl den behövs i den svenska debatten.”
Katrine Kielos, Aftonbladet kultur 24 maj 2010
”Senaste numret av tidskriften Fronesis har temat ‘socialdemokrati’ och kan rekommenderas till var och en som vill gå bortom paroller och partistrategier och återvända till politiken som en pågående diskussion om hur samhället ska utformas – en fejd som lika mycket pågår inom partierna som mellan blocken. […] Allra bäst är två svenska forskare som kan anlägga ett internationellt perspektiv: Jenny Andersson definierar på vilket sätt socialdemokratin förlorat sin själ och Jonas Pontusson reder ut hur viktig, komplicerad och trots allt framgångsrik den solidariska lönepolitiken varit i de nordiska länderna.”
John Swedenmark i LO-tidningen nr 19 den 4 juni 2010
”Vart går socialdemokratin? […] För inte så länge sedan var svaret självklart – rask marsch åt höger. […] Den fråga som bland annat ställs i Fronesis nya, minst sagt fullmatade nummer – över 300 sidor (!) – är om socialdemokratins nyorientering i själva verket bara innebar en nyliberalism med mänskligt anlete och om det nu, med den ekonomiska krisen grinande i ansiktet, är dags för en återgång till en mera traditionell välfärdspolitik. Läs och begrunda!”
Hans Falk, Arbetaren Zenit 20/2010
”Årets hittills mest ambitiösa tidskriftssatsning står Fronesis för. Nya dubbelnumret (32-33) är en 300 sidor tung, teoretisk och tankeväckande genomtröskning på temat socialdemokrati.
Här ryms såväl historieskrivning som begreppsanalys och framåtpekande förslag, inhemsk inventering såväl som utländska utblickar. Särskilt intressanta är Sten O. Karlssons text om den svenska socialdemokratins framväxt som ett kommunitaristiskt tankekollektiv, där marxismens inflytande tydligt tonas ner, samt Jenny Anderssons kritiska granskning av tredje vägens politik.”
Peter Viktorsson, Kristianstadsbladet 17 juni 2010
”Tidskriften Fronesis vårnummer på temat ”Socialdemokrati” – med en snigel på omslaget – samlar upp flera utländska och svenska röster som är invecklade i samtalet. Trehundra sidor levande läsning.
Ett av de viktigaste bidragen är det manifest Jon Cruddas och Andrea Nahles publicerade förra året, och som nu finns på svenska i Fronesis. Båda anses tillhöra socialdemokraternas radikala falanger: Cruddas som parlamentariker i London och Nahles som ny partisekreterare i SPD. Med sin sammanjämkning av individuell autonomi, ekonomisk pluralism och förnyat intresse för offentligt ägande pekar de på en frihetlig socialdemokrati. De frammanar en modern och lockande radikalism. Det borde vara självklar utgångspunkt för diskussionen i Sverige – oavsett valresultat.”
Per Wirtén, Dagens Arena 30 augusti 2010
”Forskaren Sten O. Karlsson lyfter i Fronesis fram socialdemokratins många ideologiska rötter: kommunitarism, tysk katedersocialism, engelsk fabianism och progressivt tankegods från USA. Det fanns också en mångsidighet och fantasirikedom i socialdemokratins användning av olika politiska verktyg: den reformistiska inriktningen, keynesianismen, en aktiv arbetsmarknadspolitik och ett regelverk med institutioner som möjliggjorde en effektiv styrning av kapitalismen. Trots kritiken mot kapitalismen så varken ville eller kunde socialdemokratin avskaffa den. Istället var socialdemokratins historiska bragd att hjälpa människor att anpassa sig till kapitalismen och att anpassa kapitalismen till människorna, konstaterar den kända amerikanska statsvetaren Sheri Berman i Fronesis.”
Christer Persson, Tiden nr 4 2010
”Kreativa näringar och entreprenörskap är nya begrepp som skall lösa kultur- och konstutövares alla problem: i upplevelseindustrin finns det pengar, om kulturpolitiken bara kan få konstnärer att agera som de egenföretagare de oftast är kommer den att göra sig själv överflödig.
Men, som redan Brecht sa, ”förhållandena är inte sådana’, vilket Angela McRobbie visar i en artikel i senaste numret av Fronesis […]. McRobbie har studerat hur det gick för alla 80-talets unga modeskapare och konstnärer, som kunde etablera sig i London tack vare billiga lokaler i nedgångna stadsdelar. Hela andra krafter än de kulturpolitiska gjorde att dessa nya ”entreprenörer’ i stort sett utraderades under 90-talet, nämligen nya a-kasseregler, som gjorde det omöjligt att etablera en försörjningsbas, och en stadsplanering som först använde konstnärerna för att höja statusen på stadsdelen och sedan exploaterade den så att konstnärer och modeskapare inte längre hade råd att bo kvar.”
Ingrid Elam på DN Kultur den 20 oktober 2009
”Som ett bevis på kulturtidskrifternas nödvändighet släpper Fronesis ett nummer om kulturpolitik som går utanpå det mesta. De har nämligen sett sig om i världen och hittat forskare som utgår från kulturens verkliga villkor och plats i samhället. Och resultatet av dessa undersökningar anropar frågor om arbetsmarknadspolitik överhuvudtaget.
Vi står ju inför en epok där allt fler lever på tillfälliga anställningar – oftast illa betalda brödjobb kombinerade med ännu sämre betalda eller gratis projekt av självförverkligande. Likheterna mellan ett glesbygdsliv och ett konstnärsliv är till exempel slående. Väldigt få ägnar sig bara åt en sak men många ägnar sig så mycket de hinner åt nånting de gillar och utvecklas av. […]
[D]et tyngsta bidraget är Angela McRobbies blixtrande analys av den kreativa klassens elände i dagens London, av ”övergången till ett mer individualiserat kulturarbete, ofta i form av frilansarbete eller egenföretagande, som ett väsentligt inslag på den brittiska arbetsmarknaden’.”
John Swedenmark i LO-tidningen den 23 oktober 2009
”Tidskriften Fronesis nr 31, 2009, erbjuder en samling texter som hjälper till att placera dagens kulturpolitiska debatter i ett vidare perspektiv av internationella kulturpolitiska trender. […] Två teman träder fram framom andra. Det första är kampen om att få definiera digitaliseringens och “de nya mediernas” roll och betydelse i dagens och framtidens kulturlandskap. Det andra är den pågående marknadsanpassningen av kultursektorn. Om man har tålamod med artiklarnas akademiska ton och ställvisa jargong är det här ett bra läspaket. […] Åtminstone för mig som inte är beläst på den här diskussionen är många av texterna provocerande både till ämnesval och till de sätt på vilka man talar om de synnerligen livsviktiga frågorna. Det framgår med all önskvärd klarhet att kulturpolitiken inte idag inte är en perifer specialfråga, utan hänger intimt ihop med samhällsutvecklingen överlag, på tekniskt och ideologiskt likväl som mentalitetsmässigt plan.”
Nora Hämäläinen i Ny Tid 1/2 2010
”Lagom till EU-valet klämmer tidskriften Fronesis till med ett nummer på temat Demokrati och expertstyre. Om bland annat den teknifierade kärnkraftsdiskussionen, de avpolitiserade miljöfrågorna och folkstyrets folkliga stöd skriver artikelförfattarna i en samling texter, som tillsammans bildar en ganska övertygande argumentation för rätten att fatta dåliga beslut.”
Göteborgs-Posten den 5 juni 2009
”Formerna behöver göras om och demokratin uppfinnas på nytt, säger Iris Marion Young. Hon är inte längre med oss men överblickar debatten med suverän intelligens. Inte bara resonören har en given roll utan även aktivisten, han som ger formen en knuff med bråk och olydnad. Olydnad behövs om formen ska leva. Så har det strängt taget alltid varit om man tänker tillbaka på samtalets historia. Det är ett spännande nummer av Fronesis. Det bjuder den insikt namnet syftar på.”
Anders Ehnmark i Sydsvenskan den 16 juni 2009
”Texterna vänder och vrider på idéer om demokrati och beslutsfattande, från Platons tankar om att filosofer är bäst lämpade att bestämma, till Iris Marion Youngs tänkta diskussion mellan, å ena sidan, en förespråkare för demokratisk deliberation, som tror på att förändring kan uppstå genom dialog inom det politiska systemets ramar, och å andra sidan, en politisk aktivist som menar att rådande maktförhållanden bara kan rubbas genom konfrontation.
Stort fokus ligger på gränsdragningen mellan vad politiker egentligen beslutar och vad som egentligen bestäms av experter. Den statsvetenskapliga grundmodellen är att folket väljer representanter som fattar politiska beslut.
Att den här demokratiska idealmodellen över huvud taget skulle vara giltig ifrågasätts av flera skribenter. Dessa menar att det är svårt att finna exempel på kunskap som inte också innehåller värderingar.”
Emil Schön i Helsingborgs Dagblad den 4 juli 2009
”För 30 år sedan var kärnkraften en glödhet politisk fråga. Folkomröstningen 1980 ledde till allt annat än glasklara beslut. Slutförvaring av utbränt kärnbränsle blev en teknisk fråga. Alltihopa var som ”en pendel som svänger fram och tillbaka mellan de två ytterligheterna teknokrati och populism’, skriver Örebroprofessorn i sociologi Rolf Lidskog och hans kollega Göran Sundqvist i det nya numret av tidskriften Fronesis. Temat för detta nummer är demokrati och expertstyre. Kärnkraften är ett strålande exempel på ett ämne som utgör denna pendel. Under kampanjen då, för snart 30 år sedan, dängde de olika sidorna tonvis med expertutlåtande i ansiktet på varandra. För en vanlig väljare var det en omöjlighet att bedöma de motstridiga vetenskapliga utsagorna om kärnkraften. Vi fick helt enkelt välja vilka vi litade på och dessutom fråga oss själva om vi ville leva i ett ”kärnkraftssamhälle’.
Rolf Lidskog och Göran Sundqvists resonemang utmynnar i frågan om expertstyre och demokrati kan ”harmonieras’, alltså mötas som vänner. De konstaterar att i hanteringen av kärnavfallet så har demokratin förlorat. Folket har bara kallats in för att legitimera det som redan slagits fast av experter. Alla diskussioner och all kritisk granskning har ägt rum inom fasta ramar.”
Maria Elisson, ledarkrönika i Nerikes Allehanda den 9 juli 2009
””Das Kapital” är slutsåld, rapporterade Karl Dietz förlag i november. Redan i oktober ägnade franska Magazine littéraire en trettiosidig temasektion åt Karl Marx och hans aktualitet. Den svenska tidskriften Fronesis var ute än tidigare med ett stort nummer i ett ämne som några år tidigare hade fört tanken till dinosaurier: teoretisk marxistisk ekonomi.
Nu går knappast en dag utan att en ny tidning eller tidskrift fördjupar sig i marxismens återkomst.”
Stefan Jonsson i Dagens Nyheter 19 december 2008
”När Malmöbaserade tidskriften Fronesis ägnar sitt nya nummer åt Marx ekonomikritik är det en motvindspust i samhällsdebatten. Med texter av bland andra Marx själv, Daniel Ankarloo, Anders Ramsay och Sven-Eric Liedman tolkas och undersöks Kapitalet på nytt.”
Östen Rosvall i Sydsvenskan 22 augusti 2008
”Lägligt nog tar tidskriften Fronesis upp Marx ekonomikritik i sitt senaste nummer. I en rad olika texter vänder och vrider man på frågan. Anders Ramsay konstaterar att mycket av dagens motstånd mot kapitalismen inskränker sig till en kritik mot ”kasinokapitalismen’, det vill säga mot den parasitära spekulationen.
Men en alternativ tolkning är att se kapitalismen som en enhet av produktion och cirkulation där spekulationen utgör ett smörjmedel. Med ett sådant synsätt träffar kritiken hela systemet. […] Tidskriften reser onekligen en dagsaktuell fråga. Snacka om att ligga i tiden.”
Mats Wingborg i LO-tidningen 3 oktober 2008
”Selv om noen av tekstene kan virke tungt tilgjengelige eller nerdete, er dette et bidrag til en mulig vitalisering av venstresidens forståelse av det kapitalistiske systemet. Og da kommer man ikke utenom Marx. Eller som redaksjonen slår fast i sin innledning: ”Vänstern har inte råd att sluta läsa Kapitalet”. Den burde i hvert fall ta en titt på Fronesis.”
Ali Esbati i Klassekampen den 18 oktober 2008
”Här i Sverige kom den utmärkta tidskriften Fronesis ut med ett nummer om ”Marx ekonomikritik’ just när finanskrisen briserade, en händelse som ser ut som en tanke. För alla som har trott att den marxistiska ekonomin var ”vederlagd’ är det nödvändig läsning. Tjugofem år utan Marx, skriver redaktören Daniel Ankarloo, har gjort vänstern politiskt impotent.”
Dan Jönsson i Dagens Nyheter den 13 november 2008
”Fronesisredaktionen är experter på att göra temanummer i ordets bästa bemärkelse, och migrationsnumret är inget undantag. Här samlas en mängd texter kring ett brännande ämne. När olika teoretiska angreppssätt på ett och samma fält beblandas skapas dessutom utkikspunkter från vilka det i bästa fall är möjligt att tänka teoretiskt på ett nytt sätt.”
Athena Farrokhzad, Aftonbladet kultur, 29 juli 2008
”Tidskriften Fronesis nya nummer (27) innehåller många intresseväckande och lärorika artiklar på temat migration. Amerikanska statsvetaren Bonnie Honigs skriver om fenomenet ”utländska fruar” i den industrialiserade världen. I USA har det, i takt med den faktiska kvinnofrigörelsen, vuxit fram företag som specialiserat sig på att förse män med garanterat undergivna fruar från andra länder. Ryska kvinnor har blivit särskilt populära på
denna marknad då de anses vara särskilt feminina och värna om gammaldags ideal att sätta make och familj först. För dem är dessa äktenskap först och främst ett sätt att komma ifrån fattigdomen i hemlandet. Okunskapen om språket och sederna i det nya landet gör att de hamnar i totalt beroende. Lyckas de bryta sig loss och i någon mening skapa sitt eget liv betraktas detta i amerikansk skandalpress som en kränkning, inte bara emot den övergivna mannen, utan emot den äktenskapliga institutionen som sådan.”
Hans Falk, Arbetaren nr 24 2008
”I nya temanumret av Fronesis (27) kan man lära sig att en svensk färdas i snitt fyra mil per dag. På 1800-talet förflyttade man sig kanske någon kilometer. 60 procent av alla svenskar gör numera minst en utlandsresa varje år.
Den sortens rörlighet beskrivs gärna i positiva termer. Ett gammalt klassprivilegium har demokratiserats. Den andra sorten, kallad migration, betraktas däremot ofta som ett problem. Den illustreras med bilder på överfyllda flyktingbåtar och slitna ”invandrarförorter’. Ändå är det kanske också tecken på en transnationell utjämningsprocess – som utmanar privilegierna i ”våra’ välfärdssamhällen.
Just genom att utmana politiker och samhällsvetare att tänka längre än nationalstaten för Fronesis migrationsdebatten framåt flera steg. Den tyska sociologen Anja Weiss skriver briljant om hur rörlighet över gränser förändrar och spaltar upp individers tillhörighet i olika privilegiesystem.
Abdelmalek Sayad, sociolog baserad i Frankrike, uttalar det som vi så lätt förtränger: ”att tänka invandring är att tänka staten’. Pass och visum fanns knappt före första världskriget.
I dag har kontrollen av rörligheten blivit en av statens viktigaste uppgifter.”
Stefan Helgesson i Dagens nyheter 6 augusti 2008
”Fronesis: Otroligt smart men förbisedd källa till samtidsanalys. Gjorde nyss ett nummer om liberalismen, på gång med nummer om vänstern och feminismen. Kan det bli mer spännnade? Medan bildningskomplexfyllda livsstilstidningar debatterar ”högkulturens” marknadsvärde, sitter Fronesis-människorna med näsan i ännu en text från sin intrenationella bokhög. Puss.”
Bang nr 4 2006
”Fronesis passerade nålsögat. Den Malmöbaserade tidskriften har valts ut att ingå i Eurozine, ett mycket väl ansett nätverk för europeiska kulturtidskrifter.
Av det hundratal europeiska tidskrifter som varje år ansöker om att få upptas i nätverket blir endast ett fåtal utvalda. Ett medlemskap i denna organisation med stor dignitet och respekt är förstås ett erkännande, men medför även andra fördelar.
Eurozine väljer ut artiklar från sina medlemstidskrifter, översätter dessa och lägger på den gemensamma hemsidan. Dessutom publiceras varje tidskrifts innehållsförteckning, översatt till flera språk. Med de 200 000 individuella träffar som Eurozines hemsida har varje månad, kan Fronesis räkna med betydligt fler läsare. Några av dem kommer att vara andra kulturtidskrifters redaktörer, vilket i sin tur kan leda till samarbeten.
– Jag har velat ha med Fronesis länge, säger Eurozines chefredaktör Carl Henrik Fredriksson från kontoret i Wien. Han menar att artiklarna rör sig på en internationell nivå som ligger både över och under dagstidningarnas debattsidor. Över, när det handlar om kvaliteten och under, eftersom det som diskuteras är grundläggande teman, säger han.
– Fronesis gör det på ett sätt som är intressant inte bara för en svensk läsekrets utan även för en internationell, säger Carl Henrik Fredriksson.”
Sara Frostberg, Sydsvenskan 28 november 2006