Vilken kritik av rättigheter är fortsatt aktuell i dagens politiska landskap med en nyliberalism i kris och reaktionära strömningar? Detta frågar sig Mirjam Katzin i sina tillbakablickar på Fronesis nummer om lag och ordning. Hon redogör för klassisk och samtida rättighetskritik från vänster, diskuterar rättigheters funktion som skydd mot förtryck och exploatering och undrar försiktigt […]
Lina Selleby, känd som Twiggy Pop från bandet Doktor Kosmos, har gått bort, bara 53 år gammal. I Fronesis nummer om våld bidrog Twiggy Pop med en text, som vi förstått det en av de få hon publicerade. Vi känner oss lyckligt skattade över detta och vill hedra minnet av Twiggy Pop genom att tillgängliggöra […]
Magnus Hörnqvist konstaterar i sina tillbakablickar att vi har tillgång till en stor mängd lättillgängliga data om klass, vilket inte var fallet för bara tio år sedan. Men även om människors medvetande om klass ökat i takt med att data blivit tillgängliga, är detta inget som återspeglas inom partipolitiken.
Efter de sociala rörelsernas två årtionden och efter populismens, terrorattentatens och den nyliberala individens 2000-tal menar Karolina Enquist Källgren att vi borde omformulera snarare än överge begreppet ”det politiska” genom att fokusera på en uppsättning konkreta, materiella och tänkta förutsättningar för politiskt handlande i en viss historisk period och på en viss historisk plats.
Evelina Johansson Wilén uppmärksammar hur familjekritiken har återkommit hand i hand med en samhällelig vändning till familjen. Även om familjekritiken förtjänstfullt visar att kärnfamiljen är sammantvinnad med kapitalismen, ifrågasätter Johansson Wilén det radikala i denna kritik.
Toivo Jokkala och Per-Anders Svärd argumenterar för att det bara är genom rörelseorganisering över de gränser som nationalistiska och konservativa krafter ritat upp under de senaste decennierna som vi kan röra oss framåt.
Johan Örestig argumenterar för att frågan om utopism inte bör formuleras utifrån de förväntningar som följer av det vanliga kravet på realism, vilket dock inte betyder att försöken att göra utopismen realistisk ska avfärdas.
Benjamin Wagner återvänder till Jean Baudrillard och Jack Halberstam för att diskutera museet, virtualiserad verklighet, animerad film, djurets relation till människan och millennieskiftet som historiskt ögonblick.
Utifrån ett hauntologiskt perspektiv undersöker Ludvig Sunnemark kontinuiteter och brott mellan det tidiga tjugohundratalets globala rättviserörelse och vår tids krisande nyliberalism och växande globala klimaträttviserörelse.
Karin Zackari visar att även om universalismen framstår som det svagaste argumentet i samtidens politik, så finns det ett akut behov av en politisk universalism som kommer till uttryck genom konflikter och handlingar snarare än genom normer och identiteter.
