ERKÄNNANDE

Erkännande är centralt för alla som vill förstå och förändra samtiden. Begreppet är föremål för en livaktig filosofisk diskussion – samtidigt håller på att leta sig in i samhällsvetenskapen och uppfattas även sedan en tid som politikens nyckel. Den underliggande erfarenheten är undflyende och allt genomsyrande, tillfredsställande och djupt problematisk.

Ambitionen med Fronesis nr 74–75 är att fördjupa förståelsen av erkännande. Genom några centrala texter belyser vi olika aspekter av denna komplexa erfarenhet hela vägen från existentiell strävan till politisk kamp.

Hegels herre–slav-dialektik återkommer ständigt i diskussionen av erkännandets dynamik. I numret presenteras den rysk-franske filosofen Alexandre Kojève, vars begärsfokuserade tolkning av dialektiken är grundläggande för all nutida diskussion av erkännande. Den text som vi låtit översätta är introduktionen till Hegelföreläsningarna, som hölls i Paris på 1930-talet. Den amerikanska filosofen och queerteoretikern Judith Butler står för ett radikalt ifrågasättande av erkännandet. Hennes tolkning av herre–slav-dialektikens utgång utgör en vattendelare mellan de olika värderingarna av erkännandets roll i historien. I Hegeltraditionens huvudfåra är samhällsmoralen en språngbräda till förverkligandet av mera frihet, medan den för Butler representerar förtryckande normer som underkuvar människor på ett sätt som de själva inte kommer åt.

Den kanadensiska sociologen Michèle Lamont diskuterar i sin text hur erkännandet blivit ojämnare fördelat på senare tid. Det ojämnt fördelade erkännandet tycks bero på ojämnt fördelade resurser – man känner sig inte sedd och värdesatt som lågavlönad och arbetslös i ett samhälle där andra skyltar med sina framgångar, karriärplaner och resor – likaväl som på förskjutningar i statusordningar – man känner inte längre igen sig i ett samhälle där livsval och det man själv håller högt inte värdesätts av andra. Därigenom rör hon sig bortom frågan »omfördelning eller erkännande?«, som präglade 1990-talets återupplivade diskussion om erkännande.

Rörelsen i numret kan förefalla vara riktad bort från politiken och mot existentiella dilemman och begärets natur. Samtidigt handlar allt om politikens förutsättningar – den förpolitiska mylla eller existentiella erfarenhet som politikens visioner och konflikter slår rot i. Numret bärs upp av en idé om att alla politiska mobiliseringar måste knyta an till den under ytan pågående kampen hos människor att fullt ut bli en del av samhället utifrån en förståelse om att detta i sig är ett rörligt mål. Det är en utmaning för alla såväl som en framgångsfaktor.

Innehåll i Fronesis nr 74–75 (240 sidor):

  • Magnus Hörnqvist och Johan Lindgren: Från existentiell strävan till politisk kamp Ladda ner som PDF
  • Carl-Göran Heidegren: Fichte och Hegel om ömsesidigt erkännande
  • Axel Honneth: Från begär till erkännande. Hegels syn på mänsklig socialitet
  • Alexandre Kojève: I stället för inledning
  • Judith Butler: Egensinnig bindning, kroppslig underkastelse. Omläsning av Hegels olyckliga medvetande
  • Carl-Göran Heidegren: Axel Honneths erkännandeteori
  • Nancy Fraser: Social rättvisa i identitetspolitikens tidsålder. Omfördelning, erkännande och deltagande
  • Rahel Jaeggi: Erkännande och underkastelse. Om förhållandet mellan negativa och positiva teorier om intersubjektivitet
  • Magnus Hörnqvist: Ett erkännande i kampen? Vägar bortom den förtryckande begärsdynamiken
  • Michèle Lamont: Till frågan om erkännandeklyftor. Hur bryta stigmatiseringen och minska ojämlikheten?

Redaktörer: Magnus Hörnqvist och Johan Lindgren