KULTUR OCH POLITIK

Kulturpolitiken debatteras livligt, samtidigt som gränsen mellan kulturpolitik och andra politikområden luckrats upp. Sådant som förknippats med kultursektorn har alltmer blivit en del av de »nya ekonomierna«, men har det förbättrat kulturproduktionens villkor? I Fronesis nr 31 introduceras den internationella diskussionen om förhållandet mellan kultur och politik.

Var går gränsen mellan kultur och politik?

Under senare tid har den svenska kulturpolitiska debatten varit ovanligt livlig. Främst har den handlat om den första stora kulturpolitiska utredningen på flera årtionden och dess förslag om att reformera de bidragsgivande kulturmyndigheterna och avskaffa kvalitetsbegreppet i de kulturpolitiska målen. I den nu presenterade kulturpropositionen tydliggörs att omorienteringen ska ses mot bakgrund av underliggande förändringar inom kulturpolitiken, framför allt dess förhållande till andra politikområden såsom arbetsmarknads- och näringslivspolitik.

I Fronesis nr 31 introduceras några bidrag ur den internationella diskussionen om förhållandet mellan kultur och politik. Inte bara i Sverige, utan i hela västvärlden, har kultursektorn under senare årtionden präglats av en tilltagande marknadsorientering. Detta förhållande – som i debatten kring den svenska kulturutredningen har berörts bara ytligt – behandlas i flera av numrets texter.

Angela McRobbie, som tar sin utgångspunkt i de förändrade villkoren för samtidskonstnärer och modedesigners i London under 1990-talet, visar att kulturarbetarnas villkor inte i första hand påverkades av kulturpolitikens förändringar, utan av gentrifieringen, exploateringen av vissa stadsdelar samt hårdare a-kasseregler. Medie- och kulturforskaren Tom O”Regan diskuterar följderna av att den australiensiska kulturpolitiken (som, väl att märka, anses omfatta både film och public service) periodvis har hanterats som delar av andra politikområden.

I andra texter diskuteras det specifika förhållandet mellan kultur och ekonomi. Vi publicerar nationalekonomen William J Baumols numera klassiska artikel om de grundläggande strukturella problem som kulturproduktion ställs inför i en tillväxtekonomi. I en text av kulturvetaren Per Möller diskuteras dagens estetisering av produktionen i anslutning till Baumols tes.

Utifrån några historiska nedslag – från 1700-talets gatumusikanter till 1900-talets jazz- och proggmusiker – diskuterar Rasmus Fleischer, historiker och grundare av Piratbyrån, ersättningskonflikter mellan professionella musiker och förnyande amatörer. Felix Stalder och Otto von Busch, konst- respektive designforskare, framhäver i sina texter kulturproduktionen som en process.

Innehåll i Fronesis nr 31 (180 sidor)

  • Ylva Gislén: Kulturen, politiken och kulturpolitiken Ladda ner som pdf!
  • Felix Stalder: Vari består kultur?
  • Otto von Busch: Perifer kulturproduktion
  • Joseph Heath och Andrew Potter: Kulturens rebeller
  • Rasmus Fleischer: Bönhasarnas revansch? Ladda ner som pdf! Läs på Eurozine!
  • William J. Baumol: Scenkonst: Den permanenta krisen
  • Per Möller: Nödvändigheten av att inte dra förhastade slutsatser
  • Johan Söderberg: Hackers – en klass för sig
  • McKenzie Wark: Klass
  • Angela McRobbie: »Alla är kreativa«
  • My Klockar Linder: Per Albin Hansson och kulturpolitiken
  • Tom O”Regan: Kulturpolitik: förnyelse eller förfall?
  • Lia Ghilardi: Kulturell planering och kulturell mångfald

Presskommentarer

”Kreativa näringar och entreprenörskap är nya begrepp som skall lösa kultur- och konstutövares alla problem: i upplevelseindustrin finns det pengar, om kulturpolitiken bara kan få konstnärer att agera som de egenföretagare de oftast är kommer den att göra sig själv överflödig.
Men, som redan Brecht sa, ”förhållandena är inte sådana’, vilket Angela McRobbie visar i en artikel i senaste numret av Fronesis […]. McRobbie har studerat hur det gick för alla 80-talets unga modeskapare och konstnärer, som kunde etablera sig i London tack vare billiga lokaler i nedgångna stadsdelar. Hela andra krafter än de kulturpolitiska gjorde att dessa nya ”entreprenörer’ i stort sett utraderades under 90-talet, nämligen nya a-kasseregler, som gjorde det omöjligt att etablera en försörjningsbas, och en stadsplanering som först använde konstnärerna för att höja statusen på stadsdelen och sedan exploaterade den så att konstnärer och modeskapare inte längre hade råd att bo kvar.”
Ingrid Elam på DN Kultur den 20 oktober 2009

”Som ett bevis på kulturtidskrifternas nödvändighet släpper Fronesis ett nummer om kulturpolitik som går utanpå det mesta. De har nämligen sett sig om i världen och hittat forskare som utgår från kulturens verkliga villkor och plats i samhället. Och resultatet av dessa undersökningar anropar frågor om arbetsmarknadspolitik överhuvudtaget.
Vi står ju inför en epok där allt fler lever på tillfälliga anställningar – oftast illa betalda brödjobb kombinerade med ännu sämre betalda eller gratis projekt av självförverkligande. Likheterna mellan ett glesbygdsliv och ett konstnärsliv är till exempel slående. Väldigt få ägnar sig bara åt en sak men många ägnar sig så mycket de hinner åt nånting de gillar och utvecklas av. […]
[D]et tyngsta bidraget är Angela McRobbies blixtrande analys av den kreativa klassens elände i dagens London, av ”övergången till ett mer individualiserat kulturarbete, ofta i form av frilansarbete eller egenföretagande, som ett väsentligt inslag på den brittiska arbetsmarknaden’.”
John Swedenmark i LO-tidningen den 23 oktober 2009

”Tidskriften Fronesis nr 31, 2009, erbjuder en samling texter som hjälper till att placera dagens kulturpolitiska debatter i ett vidare perspektiv av internationella kulturpolitiska trender. […] Två teman träder fram framom andra. Det första är kampen om att få definiera digitaliseringens och “de nya mediernas” roll och betydelse i dagens och framtidens kulturlandskap. Det andra är den pågående marknadsanpassningen av kultursektorn. Om man har tålamod med artiklarnas akademiska ton och ställvisa jargong är det här ett bra läspaket. […] Åtminstone för mig som inte är beläst på den här diskussionen är många av texterna provocerande både till ämnesval och till de sätt på vilka man talar om de synnerligen livsviktiga frågorna. Det framgår med all önskvärd klarhet att kulturpolitiken inte idag inte är en perifer specialfråga, utan hänger intimt ihop med samhällsutvecklingen överlag, på tekniskt och ideologiskt likväl som mentalitetsmässigt plan.”
Nora Hämäläinen i Ny Tid 1/2 2010

Redaktör: Ylva Gislén.
Redaktion: Otto von Busch, Jörgen Dahlqvist, Olav Fumarola Unsgaard, Per Möller och Daniel Tjäder.