Yttrandefrihet har blivit en högerfråga, trots att vi vet vad som händer med det fria ordet i länder där ytterhögerns partier griper makten. Men vi som inte röstar på Sverigedemokraterna – hur övertygade är vi om yttrandefrihetens värde? Och vad menar vi egentligen när vi säger att ordet måste vara fritt? Fronesis nr 78–79 reder ut konfliktlinjerna och försvarar yttrandefriheten både i betydelsen frimodigt tal och i betydelsen delaktighet i ett offentligt samtal. Bådadera krävs om yttrandefriheten ska kunna vara det som inom sina gränser håller i gång den konflikt som är livsnerven i ett demokratiskt samhälle.
Det är ett fullspäckat nummer utan döda punkter. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tecknar historien om yttrandefrihetens reglering i Sverige under de senaste tjugo åren – och det är ingen uppmuntrande läsning. Arbetsrättsspecialisten Friedrich Heger skriver om konflikten mellan lojalitetsplikt och kritikrätt i det privata arbetslivet. Vi publicerar den ursprungliga versionen av den skotske upplysningsfilosofen David Humes essä om tryckfriheten.
Den amerikanske kulturhistorikern Robert Darnton jämför censurens sätt att fungera i Frankrike fram till 1789 och i Östtyskland fram till 1989. Tidningen Arbetets siste chefredaktör Bo Bernhardsson skriver om den avsomnade A-pressen och frågar sig hur den nuvarande ägarkoncentrationen påverkar möjligheterna till opinionsbildning. Professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Anne Kaun diskuterar den nya digitala halvoffentligheten utifrån den tyske filosofen Jürgen Habermas nya skrift.
Den ungerska historikern Andrea Pető skriver exklusivt för tidskriften om den avskaffade akademiska friheten i Ungern. Den finländska filosofen Nora Hämäläinen belyser hoten mot forskningens frihet i form av bland annat politiskt styrd finansiering och toppstyrning. Queerteoretikern Jack Halberstam uppfattar triggervarningar som ett sätt att osynliggöra marginaliserade grupper. Översättaren Johanna Hedenberg diskuterar strykning av känsliga ord i äldre texter som ett svek mot verk, författare och läsare.
Den politiska filosofen Teresa M. Bejan utreder innebörden av parrhesia och isegoria i antikens Athen och knyter dem till dagens yttrandefrihetsdiskussioner. Och vi publicerar en klassisk text av den tysk-amerikanske sociologen Lewis A. Coser om den politiska eller religiösa sekten, där man inte kan säga någonting alls.
Innehåll i Fronesis nr 78–79 (256 sidor):
- Henrik Gundenäs: Varför yttrandefrihet? Ladda ner som PDF
- Nils Funcke: Yttrandefriheten i Sverige
- Friedrich Heger: Lojalitetsplikt och kritikrätt i det privata arbetslivet
- Henrik Gundenäs: Det tryckta och det otryckta. Introduktion till avsnittets texter
- David Hume: Om tryckfriheten
- Robert Darnton: Censur, ett jämförande perspektiv. Frankrike 1789 – Östtyskland 1989
- Bo Bernhardsson: Arbetarpressen, det fria ordet och demokratin
- Anne Kaun: Yttrandefrihet på riktigt? Sociala medier och den dubiösa demokratiseringen av offentligheten
- Henrik Gundenäs: Fri och ofri forskning. Introduktion till avsnittets texter
- Andrea Pető: Vad göra när det redan är för sent?
- Nora Hämäläinen: Akademisk frihet: några reflektioner kring möjliga förhinder
- Henrik Gundenäs: Frihetsförlust eller jämlikhetsvinst. Introduktion till avsnittets texter
- Jack Halberstam: När man trycker på utlösaren
- Johanna Hedenberg: Ingrepp som förfelar sitt syfte. Upphovsrätt, konstnärlig frihet och översättaretik
- Teresa M. Bejan: Två (yttrande)frihetsbegrepp
- Lewis A. Coser: Sekter och sekterister
Redaktörer: Henrik Gundenäs och Johan Lindgren