I Fronesis nr 34 diskuteras folkets betydelse för demokratin. Vilket är det »folk« som ständigt åberopas för att genomdriva samhälls-förändringar eller upprätthålla status quo? Vi undersöker folkbegreppets historia, samtida uttryck för populism och diskuterar folkmaktens betydelse i en värld där den politiska och ekonomiska makten allt mindre sammanfaller med nationalstatens gränser.
Folkviljan, populismen och demokratin
Politiken präglas alltmer av en vilja att företräda »vanligt folk«. Göran Hägglund och kristdemokraterna talar om »verklighetens folk« medan Sverigedemokraterna säger sig stå upp för »folkhemmet«. Ute i Europa har den populistiska radikalhögern letat sig in i både parlament och regeringar. I Latinamerika kommer de populistiska uttrycken tvärtom vänsterifrån.
Demokrati handlar alltid om folket och dess rätt att styra sig självt. Men det är ingalunda självklart vilka som utgör folket eller vad som menas med folkviljan. Folket kan avse den samlade befolkningen, exempelvis när folkets röst ska uttryckas genom ett allmänt val. Men det kan också avse bara en del av befolkningen. »Vanligt folk« kan ställas mot samhällets eliter och svenskar kan ställas mot icke-svenskar.
I Fronesis nr 34 diskuteras folkets betydelse för demokratin. Vilket är det »folk« som ständigt åberopas för att genomdriva samhällsförändringar eller upprätthålla status quo? Vi undersöker folkbegreppets historia, samtida uttryck för populism och diskuterar folkmaktens betydelse i en värld där den politiska och ekonomiska makten allt mindre sammanfaller med nationalstatens gränser.
Den holländske statsvetaren Cas Mudde analyserar den populistiska radikalhögern i Europa och hävdar att den främst är en patologisk variant av ett tänkande som i övrigt accepteras i våra samhällen. Sverigedemokraternas hänvisningar till »folkhemmet« undersöks av statsvetaren Anders Hellström. Den italienske sociologen Carlo Ruzza skriver om den höger som styr Berlusconis Italien. Den argentisk-engelske filosofen Ernesto Laclau diskuterar utifrån exemplet Hugo Chávez populismens betydelse i dagens Latinamerika. Huruvida »putinismen« i Ryssland går att förstå som ett slags populism behandlas av statsvetaren Mi Lennhag.
Vi publicerar dessutom en rad klassiska nyckeltexter, bland annat Emmanuel Joseph Sieyès »Vad är det tredje ståndet?« från 1789 och den tidiga feministen Elizabeth Cady Stantons Seneca Falls-förklaring från 1848. Historikern C. L. R. James diskuterar de slavuppror som ledde till bildandet av den första postkoloniala staten Haiti i början av 1800-talet. De politiska filosoferna Michael Hardt och Antonio Negri gör i sitt bidrag upp med de föreställningar om »folket« som traditionellt har präglat såväl vänsterns tänkande som andra synsätt.
Innehåll i Fronesis nr 34 (211 sidor)
- Magnus Wennerhag: Folkets röst Ladda ner som pdf!
- Christian Fernandez och Mikael Spång: Folket som politiskt subjekt
- Emmanuel Joseph Sieyès: Vad är det tredje ståndet?
- Thomas Jefferson: Självständighetsförklaringen
- Elizabeth Cady Stanton: Seneca Falls-förklaringen
- Per Albin Hansson: Folkhemstalet
- Ernest Renan: Vad är en nation?
- C. L. R. James: De svarta och revolutionen
- Anders Hellström och Mi Lennhag: Folkets vänner
- Cas Mudde: Den populistiska radikalhögern Läs på Eurozine!
- Ernesto Laclau: Den populistiska vågen och den latinamerikanska mittenvänstern
- Anders Hellström: Det nya folkhemspartiet
- Mi Lennhag: Populism, putinism och popularitet
- Carlo Ruzza: Populism, antipolitik, samhällsgemenskap och modernitet hos den italienska högern
- Sara Kalm: Folket efter nationalstaten
- Sofia Näsström: Folket – en normativ utmaning
- James Bohman: Mångkultur, pluralism och demokrati
- Kommittén för ett demokratiskt FN: För en parlamentarisk församling inom Förenta nationerna
- Michael Hardt och Antonio Negri: Multitudens ögonblick
Presskommentarer
”Många undrar varför högerpopulistiska partier har så stora framgångar just nu. Men den frågan är fel ställd, menar den framstående populismforskaren Cas Mudde i senaste numret av tidskriften Fronesis. Frågan är i stället varför de högerradikala partierna inte har större framgångar med tanke på att deras värderingar har brett stöd i den europeiska valmanskåren. Fronesis gör en djupdykning i begreppet ”populism” som i dagligt tal används litet hur som helst för att beteckna något vi ogillar.”
Christian Andersson, politiken.se 3 september 2010
”Fronesis undersöker – med hjälp av såväl nyskrivna som klassiska texter – vem som får plats i ”medborgarhemmet”. ”Kampen om folket” är rubriken som lika gärna skulle kunna vara ”vem är folket”?
På Per Albin Hanssons tid var det självklart att det rymdes inom nationalstatens gränser och det var innanför dessa som folkhemmet skulle förverkligas.
Men idag sammanfaller såväl den politiska som ekonomiska makten inte längre med nationens. Världen runt drabbas folk av beslut utanför deras parlamentariska kontroll.
Det handlar om demokratins framtid i globaliseringens tidevarv. Fronesis tar sig an frågan med ett djupt smittande allvar.”
Östen Rosvall, Sydsvenskan 10 september 2010
”Fronesis lyfter en diskussion som är plågsamt frånvarande i pågående valrörelse och som handlar om själva den politiska maktens grund.
Flera av numrets texter bär spår av historiska ögonblick då folkets krets vidgats: Thomas Jeffersons fördömande av slaveriet i utkastet till självständighetsdeklaration 1776, Emmanuel Joseph Sieyès identifierande av det tredje ståndet med nationen 1789, eller Per Albin Hanssons vision om folkhemmet i riksdagstalet 1928.
Men för eftervärlden handlar dessa texter också om besvikelsen över allt som förblev eller återföll. Jeffersons ord om slaveriet ströks, franska revolutionen ändade i kejserligt envälde och talar vi längre om Folkhemmet annat än i förfluten tid? De som idag gör anspråk på termen har rötter i 1980-talets nynazism, allt medan sittande statsministers retorik om ”välfärdens kärna’ drar tankarna till äppelskrott.”
Patricia Lorenzoni, Helsingborgs Dagblad 16 september 2010
”Denne kobling mellem velkendte billeder fra det svenske folkehjem og rabiate udfald mod indvandrere og multikulturalister kendetegner Sverigedemokraternas strategi: De overtager det socialdemokratiske begreb om Sverige som Folkehjemmet for at ændre dets betydning. Anders Hellström har i en glimrende analyse redegjort for, hvordan Sverigedemokraterna udnytter en dobbelthed, som altid har ligget i begrebet om Folkhemmet: Det er historisk set en både inkluderende og ekskluderende betegnelse. Det er hjem for folket, men ikke alle er folket. […] Der er mange fine tekster i Fronesis 34. […] Den hollandske forsker Cas Mudde har skrevet et opgør med en almindelig antagelse om, at højrepopulismen skal forstås som en patologi i de vestlige samfund, der får fremgang i tider med stor tilbagegang. Man forstår højrepopulismen som en undtagelse fra normaltilstanden, som fremkaldes af dårlige konjunkturer og kriser. Og man forklarer den med medicinske og psykologiske begreber. Denne forklaring vender Mudde på hovedet: Han ser dens succes som et udsagn om normaltilstanden i de vestlige lande. Han gennemgår europæiske værdiundersøgelser og viser, at hvad sikkerhed, indvandring og politikerlede angår, ligger de højrepopulistiske partier tæt på borgernes holdninger. Når man går empirisk til værks, er overraskelsen ikke, at højrepopulistiske partier har så stor tilslutning, men derimod at de ikke har endnu flere vælgere.”
Rune Lykkeberg, danska Information 16 september 2010
Redaktörer: Magnus Wennerhag, Sara Kalm och Anders Hellström.
Redaktion: Sara Aarnivaara, Christian Fernandez, Christina Johansson, Mi Lennhag, Rasmus Redemo, Mikael Spång, Olav Fumarola Unsgaard och Claes Wrangel.