KLASS

Fronesis 40 omslag.indd

Återigen har klass blivit en fråga i samhällsdebatten. Men ofta begränsas diskussionen till att handla om klassidentitet och inkomstojämlikheter. Klass förstås sällan som en fråga om människors ställning och makt inom arbetslivet. I Fronesis nr 40–41 introduceras en rad centrala samtida klassteoretiker, samtidigt som vi granskar de klassmässiga realiteterna bakom vår tids diskussioner om utanförskap, klassresor, medelklass och prekariat.

Hur ser klassamhället ut i dag?

Återigen har klass blivit en fråga i samhällsdebatten. Klassresor och uppväxter under knappa villkor har blivit allt vanligare teman i den skönlitterära bokutgivningen, samtidigt som de ökade inkomstklyftorna blivit alltmer uppmärksammade. Under 2012 aktualiserades dessutom frågan genom klasshatsdebatten. Det som utmärkt dessa debatter är emellertid att de bara inriktat sig på vissa aspekter av klass. I kulturdebatten har klass ofta gjorts till en fråga om individuell identitet, medan ojämlikheten främst har diskuterats utifrån inkomstskillnader.

Med Fronesis nr 40–41 vill vi bredda diskussionen om vilken betydelse klass har i dagens samhälle. Det handlar om hur klass kan förstås i förhållande till arbetsmarknadens hierarkier och utestängningar samt huruvida det fortfarande är möjligt att betrakta klasser som politiska aktörer. I numret introduceras en rad centrala samtida klassteoretiker. Dessutom granskar vi de klassmässiga realiteterna bakom vår tids diskussioner om utanförskap, klassresor, medelklass och prekariat.

En rad av numrets texter belyser hur vi kan förstå klass i ett samhälle som alltmer präglas av kulturell individualisering, ekonomisk globalisering och konsumtionsinriktad kapitalism. Sociologen Mattias Bengtsson undersöker i sin text den svenska diskussionen om utanförskap och dess koppling till tidigare amerikanska debatter om »fattigkulturer« och underklass. Varför berättelser om uppåtgående klassresor blivit alltmer betydelsefulla inom både kultur och politik diskuteras i en text av sociologen Lena Sohl och kulturgeografen Irene Molina.

Den brittiska nationalekonomen Guy Standing urforskar i sin text »prekariatet«, som han ser som en framväxande klass i spåren av de nya regleringar av arbetet som utmärker den ekonomiska globaliseringen. Den brittiska sociologen Rosemary Cromtpon diskuterar hur samhällsvetenskapens »kulturella vändning« har påverkat forskningens förståelse av klass och argumenterar för att klass även i dag måste analyseras utifrån yrkesstruktur. Den franske filosofen Étienne Balibar diskuterar i sin text huruvida »klasskamp« fortfarande kan sägas vara ett relevant begrepp.

Innehåll i Fronesis nr 40–41 (288 sidor)

  • Magnus Wennerhag: Inledning Ladda ner som pdf!
  • Mattias Bengtsson, Martin Gustavsson och Magnus Hörnqvist: Att tänka klass på nytt med hjälp av klassiker
  • Rosemary Crompton: Klass och yrkesstruktur
  • Erik Olin Wright: Att förstå klass
  • Beverley Skeggs: Åter till frågan om respektabilitet
  • Loïc J. D. Wacquant: Att göra klass
  • Mikael Börjesson: Sociala klasser på pappret och i verkligheten
  • Pierre Bourdieu: Vad är en social klass?
  • Mattias Bengtsson, Mikael Börjesson, Martin Gustavsson och Magnus Hörnqvist: Klassamhället i den officiella statistiken Ladda ner som pdf!
  • Ann Ighe: Nya perspektiv på klass
  • Lena Sohl och Irene Molina: Möjligheten som blivit nödvändighet
  • Mattias Bengtsson: Utanförskapet och underklassen Ladda ner som pdf!
  • Guy Standing: Att definiera prekariatet
  • Lena Martinsson: Globala klasser
  • Per-Anders Svärd: Kast, klass, kamp
  • Erik Bengtsson: Klasskamp uppifrån
  • Étienne Balibar: Om betydelsen och relevansen av »klasskamp« som ett begrepp om det politiska
  • Gáspár Miklós Tamás: Att säga sanningen om klass

Presskommentarer

”Begreppet ’klass’ är tillbaka efter att länge ha stått på avskrivning. Det var lättare att uttala på den tunga industrins tid, när kapitalisterna ägde maskinerna där arbetarna stod och medelklassen ombesörjde allt däremellan. Nu har gränserna luckrats upp, men när ojämlikheten stiger brant och krisen slår till får det gamla begreppet nytt liv. I USA är inkomstskillnaderna åter på 1920-talets nivå, läser jag i ett ambitiöst temanummer av tidskriften Fronesis om just klass. Med hjälp av statistik och analyser av allt från löner och kulturkonsumtion till teoretiska begrepp försöker skribenterna ringa in dagens klasskillnader.”
Lars Linder, Dagens Nyheters kultursida 10 december 2012

”Världsnamn som Pierre Bourdieu (grundkurs i ett nötskal med matnyttig inledning av Mikael Börjesson), Beverley Skeggs, Loïc Wacquant, Erik Olin Wright och Étienne Balibar. Prekariatets teoretiker Guy Standing i en mycket informativ text. Sen också fina svenska bidrag som Mattias Bengtsson analys av ’utanförskapet’ som en ’zombiekategori’ – en som inget förklarar utan bara slår blå dunster i ögonen på debatten.”
Arbetets kultursidor, 11 december 2012

”’Klass’, detta lilla omtumlande, belastade, befriande ord, syns diskret på omslagssidan till det nya numret av Fronesis, landets tyngsta och mest genomarbetade tidskrift.
Fronesis ägnar sig åt idékritik, inte åt klasshat. Den skriver inte paroller som ’klass mot klass’; den analyserar det nya klassamhället.”
Olle Svenning, Helsingborgs Dagblads kultursida, 12 december 2012

”Som samtidspolitisk tidskrift saknar Fronesis motstycke i Sverige. Borgerligheten och liberalerna kan inte uppbåda någonting som kommer i närheten i fråga om kvalitet.
I det knappt 300 sidor långa klassnumret lyckas redaktionen med det mesta. Ett lagom stort antal välövervägda teman, texter som (i huvudsak) utmanar genom sitt innehåll snarare än sin form och ett opretentiöst anslag.”
Ivar Andersen, Dala-Demokraten 15 januari 2013

”I själva verket leder hela detta viktiga Fronesis-nummer fram till den avgörande praktiska frågan: Exakt hur ska klassmedvetande skapas i ett samhälle där ojämlikheten ökar och samtidigt individualismen predikas?”
Göran Greider, Aftonbladet Kultur 23 januari 2013

”Tidskriften Fronesis visar i ett temanummer om klass (40-41) hur en annan socialistisk klassdebatt kan se ut. Strukturanalys kompletteras med inverkan från socialt kapital och inkomstnivå. Detta följt av att en mer träffande sjustegsmodell tecknas där forna medelslösa proletärer kompletterats med trygghetslösa bemanningsanställda i ett så kallat prekariat.
Dessutom gör Fronesis upp med en arbetarromantik som i grunden är svårförenlig med Marx teser om alla klassers avskaffande.”
Joakim Rönnbäck, Liberal Debatt nr 2 2013

Redaktörer: Magnus Wennerhag, David Lindberg och Johan Lindgren.
Redaktion: Erik Bengtsson, Mattias Bengtsson, Martin Gustavsson, Magnus Hörnqvist, Ann Ighe, Lena Martinsson, Lena Sohl, Per-Anders Svärd och Sofie Tornhill.