KLASS

Fronesis 40 omslag.indd

Återigen har klass blivit en fråga i samhällsdebatten. Men ofta begränsas diskussionen till att handla om klassidentitet och inkomstojämlikheter. Klass förstås sällan som en fråga om människors ställning och makt inom arbetslivet. I Fronesis nr 40–41 introduceras en rad centrala samtida klassteoretiker, samtidigt som vi granskar de klassmässiga realiteterna bakom vår tids diskussioner om utanförskap, klassresor, medelklass och prekariat.

Hur ser klassamhället ut i dag?

Återigen har klass blivit en fråga i samhällsdebatten. Klassresor och uppväxter under knappa villkor har blivit allt vanligare teman i den skönlitterära bokutgivningen, samtidigt som de ökade inkomstklyftorna blivit alltmer uppmärksammade. Under 2012 aktualiserades dessutom frågan genom klasshatsdebatten. Det som utmärkt dessa debatter är emellertid att de bara inriktat sig på vissa aspekter av klass. I kulturdebatten har klass ofta gjorts till en fråga om individuell identitet, medan ojämlikheten främst har diskuterats utifrån inkomstskillnader.

Med Fronesis nr 40–41 vill vi bredda diskussionen om vilken betydelse klass har i dagens samhälle. Det handlar om hur klass kan förstås i förhållande till arbetsmarknadens hierarkier och utestängningar samt huruvida det fortfarande är möjligt att betrakta klasser som politiska aktörer. I numret introduceras en rad centrala samtida klassteoretiker. Dessutom granskar vi de klassmässiga realiteterna bakom vår tids diskussioner om utanförskap, klassresor, medelklass och prekariat.

En rad av numrets texter belyser hur vi kan förstå klass i ett samhälle som alltmer präglas av kulturell individualisering, ekonomisk globalisering och konsumtionsinriktad kapitalism. Sociologen Mattias Bengtsson undersöker i sin text den svenska diskussionen om utanförskap och dess koppling till tidigare amerikanska debatter om »fattigkulturer« och underklass. Varför berättelser om uppåtgående klassresor blivit alltmer betydelsefulla inom både kultur och politik diskuteras i en text av sociologen Lena Sohl och kulturgeografen Irene Molina.

Den brittiska nationalekonomen Guy Standing urforskar i sin text »prekariatet«, som han ser som en framväxande klass i spåren av de nya regleringar av arbetet som utmärker den ekonomiska globaliseringen. Den brittiska sociologen Rosemary Cromtpon diskuterar hur samhällsvetenskapens »kulturella vändning« har påverkat forskningens förståelse av klass och argumenterar för att klass även i dag måste analyseras utifrån yrkesstruktur. Den franske filosofen Étienne Balibar diskuterar i sin text huruvida »klasskamp« fortfarande kan sägas vara ett relevant begrepp.

Innehåll i Fronesis nr 40–41 (288 sidor)

  • Magnus Wennerhag: Inledning
  • Mattias Bengtsson, Martin Gustavsson och Magnus Hörnqvist: Att tänka klass på nytt med hjälp av klassiker
  • Rosemary Crompton: Klass och yrkesstruktur
  • Erik Olin Wright: Att förstå klass
  • Beverley Skeggs: Åter till frågan om respektabilitet
  • Loïc J. D. Wacquant: Att göra klass
  • Mikael Börjesson: Sociala klasser på pappret och i verkligheten
  • Pierre Bourdieu: Vad är en social klass?
  • Mattias Bengtsson, Mikael Börjesson, Martin Gustavsson och Magnus Hörnqvist: Klassamhället i den officiella statistiken
  • Ann Ighe: Nya perspektiv på klass
  • Lena Sohl och Irene Molina: Möjligheten som blivit nödvändighet
  • Mattias Bengtsson: Utanförskapet och underklassen
  • Guy Standing: Att definiera prekariatet
  • Lena Martinsson: Globala klasser
  • Per-Anders Svärd: Kast, klass, kamp
  • Erik Bengtsson: Klasskamp uppifrån
  • Étienne Balibar: Om betydelsen och relevansen av »klasskamp« som ett begrepp om det politiska
  • Gáspár Miklós Tamás: Att säga sanningen om klass

Redaktörer: Magnus Wennerhag, David Lindberg och Johan Lindgren.
Redaktion: Erik Bengtsson, Mattias Bengtsson, Martin Gustavsson, Magnus Hörnqvist, Ann Ighe, Lena Martinsson, Lena Sohl, Per-Anders Svärd och Sofie Tornhill.