Erkännande handlar om politikens förutsättningar – den förpolitiska mylla eller existentiella erfarenhet som politikens visioner och konflikter slår rot i. Fronesis nr 74–75 kastar nytt ljus över begreppet erkännande. Numret bärs upp av en idé om att alla politiska mobiliseringar måste knyta an till den under ytan pågående kampen hos människor att fullt ut bli en del av samhället – utifrån en förståelse om att detta i sig är ett rörligt mål.
I dag bor ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning i områden som klassas som landsbygd. Trots minskande befolkning tycks landsbygden spela en väsentlig roll för hur världen så som vi känner den formas. Landsbygdens betydelse i den globala kapitalismen är betydligt mer komplex än den enkla motsatsställningen mellan stad och land. I Fronesis nr 72–73 läggs landsbygdens flerfaldiga och motstridiga betydelser under lupp.
I ett nyliberalt samhälle tenderar frågan om vänskap att reduceras till vilken nytta vi har av varandra – som om vänskap vore en tjänst som köps och säljs. Samtidigt har vänskap en särskild rytm som gör att den faktiskt kan tjäna som en form av motstånd mot ett samhälle som påför relationer en instrumentell marknadslogik. I Fronesis nr 70–71 sätts frågan om vänskap i ett vidare samhälleligt och politiskt sammanhang.
I Fronesis nr 68–69 undersöks frågor som rör egendom, egendomsrelationer och äganderätt. Utgångspunkten är att äganderätten aldrig är eller varit okränkbar och att utformningen av egendomsrelationer alltid är under förhandling. Numrets texter diskuterar egendom i förhållande till staden, kolonialism, nyliberalism, socialism, jämlikhet, statuspolitik, motstånd, reglering och avreglering.
Genetiska tekniker och begrepp spelar en allt mer central roll för vår förståelse av olika samhällsfenomen. I Fronesis nr 66–67 undersöker vi förhållandet mellan genetik och ras. Hur strukturerar genetiken vår förståelse av mänsklighetens förflutna och framtid, våra föreställningar om gemenskap, identitet, likhet och skillnad? Och hur gestaltar sig förhållandet mellan rasbegreppet, rasismen och den genetiska kunskapen?
Den 24 april klockan 16 på Bokcafét Pilgatan i Umeå håller Fronesis ett panelsamtal för att diskutera det alldeles nya numret av vår tidskrift, som har temat »landsbygder«. Evenemanget kommer att börja med en visning av Clara Bodéns korta film »Stamnätet« vilken kommer följas av ett panelsamtal. Paneldeltagare:Kalle Eriksson, medlem i Fronesis redaktionskommitté och en […]
Läs mer.
Visst har ni saknat att samlas? Visst har ni saknat att folkbildas? Och visst har ni saknat att vara ute i vårvädret? Nu erbjuder Arbetarrörelsens arkiv, Fronesis och Institutet för studier i Malmös historia ett sätt att få allt detta, tre onsdagskvällar i maj. Vi kommer då att lyssna på föreläsningar ute i det fria, […]
Läs mer.
Den 31 mars klockan 18 på Arbetets museum i Norrköping håller Fronesis ett panelsamtal för att diskutera det alldeles nya numret vår tidskrift, som har temat »landsbygder«.En av utgångspunkterna i nummer 72–73 av Fronesis är den produktion och det arbete som sker på platser som ofta sammanförs under beteckningen landsbygd. Detta begrepp antyder att landsbygden […]
Läs mer.Den 25e mars klockan 19.00 på Grand i Malmö kommer vi ställa till med släppefest för det alldeles nya numret av Fronesis, vilket har tema »Landsbygder«. Evenemanget kommer att börja med en visning av Clara Bodéns korta film »Stamnätet« vilken kommer följas av ett panelsamtal. På plats kommer det finnas dryck och mat till försäljning. […]
Läs mer.
Som en alternativ release för Fronesis nr 70-71 – som kommer inom ett par veckor och har tema Vänskap – kommer här ett samtal om vänskapen mellan Mary McCarthy och Hannah Arendt. I samtalet intervjuas en av numrets redaktörer, Johan Örestig. Numret innehåller översättningar av bland andra Jacques Derrida, Adriana Cavarero, Leela Gandhi och Raymond Williams.
Läs mer.
Johan Örestig reflekterar över vilken roll arbetsdelningen inom vetenskapssamfundet spelar för reproduktionen av motsatspar som det mellan natur och kultur. Det handlar om det spänningsfyllda förhållandet mellan akademiska gränsvarelser och akademiska gränsvakter: mellan dem som överskrider det egna ämnets gränser och dem som reagerar mot ämnesöverskridande projekt.
Läs mer. Den 25 maj år 2020 mördades George Floyd. Kort därpå växte Black Lives Matter till en världsomspännande rörelse och uppmärksammade både vår tids våld och rasismens historia, särskilt slaveriet. I sina tillbakablickar visar Carl Wilén hur ett allt vanligare krav i denna historieskrivning har varit att ”hedra” den svarta historien, samt hur detta krav motverkar sina egna syften.
Läs mer. Inom den breda vänstern har tvisten om människans relation till maskinerna spänt från ludditrörelsen till teknikoptimism. I sina tillbakablickar menar Majsa Allelin att behovet av kritik inte i första hand handlar om att ta ställning till huruvida en viss teknisk uppfinning kan användas i skadliga syften eller ej, utan om att sätta den i sitt sociala, politiska och ekonomiska sammanhang.
Läs mer. Så länge feminismen inte inser att den är inklämd mellan jag-psykologins erfarenhetspatos och de mänskliga rättigheternas erkännandedoxa kommer den inte lösgöra sig från vare sig statens eller läkemedelsbolagens legitimerande grepp. I sina tillbakablickar kritiserar historikern och genusvetaren Sara Edenheim berättelser om lidande och marginalisering, inkludering och försoning.
Läs mer. Hotet mot demokratin tycks inte längre enbart bestå i en växande klyfta mellan folk och elit. Det tycks även komma ”inifrån” demokratin själv. I sina tillbakablickar identifierar Siri Sylvan, doktorand i statsvetenskap, hur demokratiska kärnbegrepp inte längre framstår som självklart demokratiska när de används som ammunition i populistiska angrepp.
Läs mer.