Vad menar vi egentligen när vi säger att ordet måste vara fritt? Fronesis nr 78–79 reder ut konfliktlinjerna och försvarar yttrandefriheten både i betydelsen frimodigt tal och i betydelsen delaktighet i ett offentligt samtal. Bådadera krävs om yttrandefriheten ska kunna vara det som inom sina gränser håller i gång den konflikt som är livsnerven i ett demokratiskt samhälle.
Vi befinner oss i dag mitt i en högerkonservativ våg. I Fronesis nr 76–77 undersöks ideologin och den politiska strategin hos de reaktionära rörelser som är på frammarsch. Vi undersöker deras historiska rötter och deras olika nutida politiska projekt, och vi gör tematiska fördjupningar av reaktionära rörelser som förknippas med antifeminism, högerradikalism och klimatförnekelse.
Erkännande handlar om politikens förutsättningar – den förpolitiska mylla eller existentiella erfarenhet som politikens visioner och konflikter slår rot i. Fronesis nr 74–75 kastar nytt ljus över begreppet erkännande. Numret bärs upp av en idé om att alla politiska mobiliseringar måste knyta an till den under ytan pågående kampen hos människor att fullt ut bli en del av samhället – utifrån en förståelse om att detta i sig är ett rörligt mål.
I dag bor ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning i områden som klassas som landsbygd. Trots minskande befolkning tycks landsbygden spela en väsentlig roll för hur världen så som vi känner den formas. Landsbygdens betydelse i den globala kapitalismen är betydligt mer komplex än den enkla motsatsställningen mellan stad och land. I Fronesis nr 72–73 läggs landsbygdens flerfaldiga och motstridiga betydelser under lupp.
I ett nyliberalt samhälle tenderar frågan om vänskap att reduceras till vilken nytta vi har av varandra – som om vänskap vore en tjänst som köps och säljs. Samtidigt har vänskap en särskild rytm som gör att den faktiskt kan tjäna som en form av motstånd mot ett samhälle som påför relationer en instrumentell marknadslogik. I Fronesis nr 70–71 sätts frågan om vänskap i ett vidare samhälleligt och politiskt sammanhang.
Utifrån ett hauntologiskt perspektiv undersöker Ludvig Sunnemark kontinuiteter och brott mellan det tidiga tjugohundratalets globala rättviserörelse och vår tids krisande nyliberalism och växande globala klimaträttviserörelse.
Läs mer.
Karin Zackari visar att även om universalismen framstår som det svagaste argumentet i samtidens politik, så finns det ett akut behov av en politisk universalism som kommer till uttryck genom konflikter och handlingar snarare än genom normer och identiteter.
Läs mer.
Valgerður Pálmadóttir återvänder till Fronesis nummer om feminismen och vänstern från 2008. Trots att vi har bevittnat storskaliga rörelsemobiliseringar, och trots att en global kvinnostrejkrörelse vuxit fram sedan dess, menar Pálmadóttir att numret lika gärna hade kunnat ges ut i dag.
Läs mer.
Göran Sundqvist argumenterar för att Fronesis nummer om demokrati och expertstyre hjälper oss att förstå klimatet som ett klimatsystem samt att fokusera på förhållandet mellan medborgerligt inflytande och experternas möjligheter att göra expertsystemen mer tillgängliga.
Läs mer.
Nathan Siegrist konstaterar att även om vi lever i bedrövliga tider måste vi akta oss för att se den politiska och sociala utvecklingen som nödvändig. Mot den bakgrunden reflekterar han över vilka förlorade framtider som ryms i förortens stadsbild.
Läs mer.
Baharan Kazemi återvänder i sin text i vår serie Tillbakablickar till Hannah Arendts begrepp om frigörelse och frihet för att undersöka hur rörelsen Kvinna, liv, frihet skiljer sig från den islamiska revolutionen 1979.
Läs mer.
Under ett kvarts sekel har Fronesis varit en mötesplats för ett radikalt samtal om politik, teori och kritik. Med anledning av tidskriftens 25 årsjubileum har vi bjudit in en rad skribenter att skriva kortare essäer med utgångspunkt i texter som publicerats i tidigare Fronesisnummer. Läs mer vår om essäserie här.
Läs mer.
Erik Bengtssons tillbakablickar visar att 1920-talet var en central referenspunkt för några av de tidigaste numren av Fronesis. Efter 11 september och finanskrisen 2007–2008 tycks 1930-talets upprustning, 1950-talets folkhem och 1970-talets arbetaraktivism och finansialisering ha blivit mer relevanta.
Läs mer.
Fronesis är med och arrangerar en heldag med föredrag, panelsamtal och diskussioner om aktuella politiska frågor. Välkommen!
Läs mer.
Panelsamtal: Hur vänstern kan forma framtiden Den 11 november kl. 15-17 Sofielunds folkets hus i Malmö Efter 79 nummer, 5 utgivna böcker och otaliga seminarier är det nu dags att fira att Fronesis fyller 25 år! Det har gått många år, och vi har i dag ett helt samhälle än det som omgav oss när […]
Läs mer.