Att samhället blir alltmer »byråkratiserat« är en återkommande spaning hos debattörer både till höger och vänster. På senare tid har det talats om en växande administrativ börda i arbetslivet och alltmer svårnavigerade socialförsäkringssystem – trots decennier av politiska reformer som syftat till att göra de byråkratiska organisationerna mer flexibla och lyhörda. Men vad menas med byråkrati och på vilka sätt är byråkratisering egentligen ett problem? I Fronesis nr 62–63 utforskar vi den sortens frågor utifrån olika perspektiv som berör frågor om makt, motstånd och möjligheter till politisk förändring.
Flera av numrets texter framhäver att byråkrati är en organisationsform som präglar privata företag likaväl som den offentliga sektorn. Av Reinhard Bendix och Cornelius Castoriadis påminns vi om hur byråkratisering inte bara är en fråga om regelkrångel för individer och företag, utan också är ett sätt att styra arbetskraften mot ökad produktivitet. Vi introducerar också statsvetaren Béatrice Hibou för en svensk publik genom en text om »nyliberal byråkratisering«, som syftar till att organisera samhället med marknaden och det privata företaget som norm.
I Hannah Arendts efterföljd har många intresserat sig för den neutrala byråkratens roll och ansvar i upprätthållandet av makt och förtryck. Temat berörs även i detta nummer, dels med texter som handlar om byråkratens ansvar och möjligheter till motstånd, dels genom analyser av hur neutrala beräkningar, mätningar och tekniker är vad som i praktiken administrerar förtrycket. Paulina de los Reyes beskriver hur »rödpennan« används i beslut kring steriliseringar av resandefolk och Christine Bylund skriver om hur processen kring LSS försätter den sökande i ett tillstånd av att »andas eld«.
Vilka är möjligheterna till motstånd inom byråkratin? Och finns det potential till samhällsförändring genom byråkratiska organisationer? Jan Olsson och Erik Hysing skriver om »gröna tjänstemannaaktivister« som driver förändring inifrån byråkratiska organisationer. Förhållandet mellan byråkrati, demokrati och samhällsförändring problematiseras i texter av bland andra Antonio Gramsci och Vanna Nordling.
Numret avslutas med en blick framåt. Robotar som fattar beslut om socialbidrag testas i dag i svenska kommuner. Är roboten den neutrala och samtidigt kostnadseffektiva byråkrat som vi drömt om?
Innehåll i Fronesis nr 62–63 (224 sidor):
- Dalia Mukhtar-Landgren, Linda Nyberg och Alexander Paulsson: Byråkratins inkonsekvenser Ladda ner som PDF
- Nazem Tahvilzadeh, Linda Nyberg och Alexander Paulsson: Byråkratins frihetsproblem
- Reinhard Bendix: Socialismen och teorin om byråkrati
- Cornelius Castoriadis: Den revolutionära rörelsen under den moderna kapitalismen
- Marcus Lauri, Charlie Järpvall, Maryam Fanni och Alexander Paulsson: Gränser, mikropraktiker och våld
- Akhil Gupta: »Låt tåget drivas av papper«
- Paulina de los Reyes: »Jag anhåller om en förklaring.«
- Smadar Lavie: Protester, tillhörighet och byråkratisk smärta
- Christine Bylund: Att andas eld Ladda ner som PDF
- Olof Bortz: Förintelsen och det byråkratiska våldets historia
- Vanja Carlsson och Dalia Mukhtar-Landgren: Möjligheter till motstånd och gränser för förändring
- Vanna Nordling: I byråkratins gränsland
- Jan Olsson och Erik Hysing: Aktivism bland offentliga tjänstemän
- Antonio Gramsci: Om byråkratin
- Kathy Ferguson intervjuad av Vanja Carlsson och Dalia Mukhtar-Landgren: Ett feministiskt argument mot byråkratin Ladda ner som PDF
- Ulla Björnberg: Är byråkratin förenlig med jämställdhet?
- Alexander Paulsson, Linda Nyberg och Nazem Tahvilzadeh: Den nyliberala byråkratins former Ladda ner som PDF
- Béatrice Hibou: Nyliberal byråkrati som ett uttryck för hybrid styrning
- Loïc Wacquant: Tre steg mot en historisk antropologi över faktiskt existerande nyliberalism
- Rickard Ulmestig och Kettil Nordesjö: Roboten i försörjningsstödsbyråkratin
Redaktion: Vanja Carlsson, Maryam Fanni, Charlie Järpvall, Marcus Lauri, Dalia Mukhtar-Landgren, Linda Nyberg, Alexander Paulsson och Nazem Tahvilzadeh.