Under covid-19-pandemin har ensamhet och försvagade sociala nätverk blivit till en allmän erfarenhet. Psykologer varnar för en »ensamhetsepidemi«, där social distansering inte bara ökar risken för psykisk ohälsa, utan också skadar särskilt unga människors framtidstro, känsla av tillhörighet och tillit till samhället. I denna diskussion blir vänskap ett centralt begrepp, där emellertid personliga relationer mest omtalas som en skyddsfaktor. Vänskapens politiska betydelse uppmärksammas knappast alls.
I Fronesis nr 70–71 sätts frågan om vänskap i ett vidare samhälleligt och politiskt sammanhang. Vad vänskap är och vilken roll den spelar varierar ju efter den typ av samhälle som relationen uppstår i. Den amerikanske filosofen Todd May menar att sociala relationer under nyliberalismen tenderar att reduceras till frågan om vilken nytta vi har av varandra, som om vänskap vore en tjänst som köps och säljs. Samtidigt har vänskap en särskild rytm som gör att den faktiskt kan tjäna som en form av motstånd mot ett samhälle som påför relationer en instrumentell marknadslogik.
I liknande anda föreslår den franske filosofen Jacques Derrida att vänskap ger en skymt av en annan, ännu icke existerande demokratisk politik. Vänskap, som bygger på frivillighet och ansvarighet i ett samhälle präglat av individualism och kontraktsliknande relationer, pekar hän mot en annorlunda och jämlikare typ av sociala relationer.
Den italienska filosofen Adriana Cavarero diskuterar betydelsen av personliga vänskapsband i feministiska medvetandehöjande grupper. En vän gör en annan till ett »berättningsbart själv« genom att tillskriva vännens privata och intima erfarenheter politisk betydelse.
Men vänskap kan också ta sig helt andra uttryck. Den amerikanska litteraturvetaren Deborah Nelson visar hur vänskapen mellan författaren Mary McCarthy och den politiska teoretikern Hannah Arendt paradoxalt nog handlade om att odla en viss typ av ensamhet som gjorde dem rustade att vara sina egna i de många politiska kontroverser de var inblandade i.
En svår fråga som följer av att jämlikhet och ömsesidighet så ofta framhålls som en förutsättning för vänskap är den om huruvida människor med olika status över huvud taget kan vara vänner. Med utgångspunkt i intervjuer med aktiva i föreningen Vän i Umeå undersöker genusforskaren Hanna Bäckström Olofsson och sociologen Johan Örestig vilka typer av vänskaper som uppstår när nyanlända matchas med etablerade svenskar och hur de ojämlika förutsättningarna påverkar möjligheterna att utveckla nära personliga band. De diskuterar också vad som händer när allt större ansvar för integrationspolitiken läggs över på civilsamhället.
Innehåll i Fronesis nr 70–71 (256 sidor):
- Johan Örestig: Vänskapens olydiga rytm Ladda ner som PDF
- Erik Lindman Mata och Lisa Marainen: Snus & Nejlika
- Lina Lundström: Inkludering och exkludering i vänskap och politik. Introduktion till Myrebøe och Derrida
- Synne Myrebøe: Hjärtat som politiskt organ. Martha Nussbaum, vänskap och politik
- Jacques Derrida: Vänskapens politik
- Johan Örestig: Vännerna mot världen, för världen. Introduktion till Deborah Nelson och Raymond Williams
- Deborah Nelson: Mary McCarthy: faktumets estetik
- Raymond Williams: Bloomsburygruppen som klassfraktion
- Hanna Bäckström Olofsson: Vänskap och gränser. Introduktion till avsnittets texter
- Leela Gandhi: Manifest. Antikolonialt tänkande och vänskapens politik
- Adriana Cavarero: I utkanten av Milano
- Hanna Bäckström Olofsson och Johan Örestig: På gränsen till vänskap. Ojämlikhetens betydelse i mötet mellan etablerade svenskar och nyanlända Ladda ner som PDF
- Josefin Olsson: Vänskapens (o)möjlighetsvillkor. Introduktion till avsnittets texter
- Mats Hilte: Moderniteten och den intima vänskapens slut?
- Cathrine V. Felix: Onlinevänskap: är det verkligen vänskap?
- Todd May: Vänskap som motstånd
Redaktörer: Johan Örestig och Linda Alamaa
Redaktion: Johan Eriksson Thurn och Axel Vikström