MÄNNISKANS NATUR

Uppdelningen mellan det biologiska som givet och det sociala som flexibelt ifrågasätts inom allt fler vetenskaper. Vilka konsekvenser får de uppluckrade gränserna för vänstern, som haft ett tveeggat förhållande till biologiska förklaringar? Fronesis nr 35 synar de senaste årens evolutionsteoretiska forskning och internationella diskussion om förhållandet mellan människan och hennes omvärld.

Gränsen mellan det biologiska och det sociala

Inom vetenskapen har det blivit allt svårare att upprätthålla uppdelningen mellan det biologiska som givet och det sociala som flexibelt. Lika svårt har det blivit att dra en tydlig gränslinje mellan politiska och naturvetenskapliga angelägenheter. Klimatfrågan är ett tydligt exempel, där frågan om människans kollektiva vara blivit oskiljaktig från frågan om planetens tillstånd. Den återaktualiserade frågan om kärnkraftens säkerhet är ett annat.

Vilka konsekvenser får dessa uppluckrade gränser för vänstern, som framför allt i sin feministiska gren har betraktat biologiska förklaringar som illa dold konservatism? I vilken utsträckning kan dagens evolutionsbiologi och neurovetenskap bidra till att bättre förklara mänsklig socialitet, kultur och människans politiska beteende? Är den sociala tillvaron rentav en funktion av den biologiska?

I Fronesis nr 35 presenteras en rad texter om senare års evolutionsteoretiska forskning och internationella diskussion om det politiska förhållandet mellan människan och hennes omvärld.

Ekonomen Herbert Gintis och biologen Anne Fausto-Sterling diskuterar i sina texter den intima kopplingen mellan det biologiska och det sociala. Vetenskapsfilosofen David J. Buller belyser i sitt bidrag hur en rad problematiska grundantaganden präglar evolutionspsykologin – som han ändå menar har en intressant utvecklingspotential. David A. Stack, Johan Örestig, Erik Svensson och Jonas Olofsson diskuterar, utifrån sina olika hemvister inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap, vänsterns föränderliga förhållande till föreställningen om människans natur.

Filosofen Richard Rorty diskuterar i sin text det problematiska med att förväxla goda naturvetenskapliga beskrivningar med produktiva politiska visioner. Idéhistorikern Sverker Sörlin visar hur de senaste seklens politiska tänkande ständigt har förändrat sin syn på förhållandet mellan kultur och natur – och hur denna fråga i dag är på väg att omförhandlas. Detta exemplifieras av både Donna Haraway, som diskuterar människans förhållande till hundar och andra »sällskapsarter«, och Michel Serres, som vill ge även ickemänskliga aktörer politisk och juridisk status.

Innehåll i Fronesis nr 35 (221 sidor)

  • Ylva Gislén, Jonas Olofsson, Erik Svensson and Johan Örestig: Människans politiska natur Ladda ner som pdf!
  • Johan Örestig and Erik Svensson: Människans politiska biologi
  • David A. Stack: Den första darwinistiska vänstern
  • Richard Rorty: Filosofiavund
  • Johan Örestig and Erik Svensson: Samarbetets och jämlikhetens evolution
  • Jonas Olofsson: Bidrag till en ny sociobiologi
  • Herbert Gintis: Fem principer för beteendevetenskapernas förening
  • David J. Buller: Evolutionspsykologi: en kritik
  • Jonas Olofsson: Noam Chomsky: Biologisten ibland oss
  • Anne Fausto-Sterling: Problemet med kön/genus och arv/miljö
  • Sverker Sörlin: Människans nya gränser Läs på Eurozine!
  • Donna Haraway: När arter möts
  • Michel Serres: En återblick på naturfördraget

Presskommentarer

”Ambitiösa tidskriften Fronesis har satt ihop ett intressant nummer (nr 35) om människans natur, där marxismens och vänsterns förhållande till biologi och Darwin avhandlas. I en inledande historisk översikt beskrivs den tidiga vänstern fram till första världskriget. Synen på en välvillig natur fick sig en törn av Darwins teori om naturligt urval och de flesta vänstertänkare drog därför en tydlig skiljelinje mellan natur och kultur, mellan den mänskliga historien och naturhistorien.
I dag är en sådan uppdelning svårare att upprätthålla, men Anne Fausto-Sterling, som redogör för eventuella könsbetingade skillnader i hjärnbalken, påpekar att ”vi inte kommer att hitta en vetenskaplig lösning förrän vi har nått någon form av samförstånd kring de socialpolitiska frågorna”.”
Peter Viktorsson, Kristianstadsbladet 7 maj 2011

”Vad är en människa? Frågan har sysselsatt filosofer, teologer och forskare i flera tusen år. Under de senaste decennierna har svaren på frågan delats mellan två mot varandra ståen­de perspektiv. Å ena sidan ett biologiskt som hävdar att människans natur först och främst kan sökas i hennes gener och i biokemiska processer. Å andra sidan ett socialt perspektiv som hävdar att människans natur är socialt betingad.
Konflikterna mellan dessa båda synsätt har ofta varit hårda och oförsonliga. Ta bara debatten om kön och genus eller debatten om adhd som exempel.
För den med minsta intresse för dessa frågor är senaste numret av tidskriften Fronesis, med tema Människans natur, en guldgruva.”
Mattias Hagberg, Göteborgs-Posten 13 maj 2011

”Det är ett välmatat nummer, med många intressanta och läsvärda inlägg av svenska och översatta skribenter representerande båda perspektiven. Intressantast är de bidrag som pläderar för möjligheten – och det vetenskapligt och politiskt önskvärda – av ett närmande mellan evolutionsbiologin och de samhällsvetenskaper som studerar människans beteende.”
Ola Inghe, Clarté nr 2 2011

Redaktörer: Ylva Gislén, Jonas Olofsson och Johan Örestig.
Redaktion: Johan Lindgren och Erik Svensson.