Det talas i dag om politikens död. Tron på en kollektiv politisk befrielse har ersatts av individuella livsstilar och riskhantering. Det som en gång sades vara politikens förlängning, kriget, blivit det ord som i stället för politik ska uttrycka kollektiv handlingskraft. Men om politiken i dag är allt annat än politik – var kan man då finna »det politiska« i politiken?
På spaning efter den politik som flytt
Varför gullar Göran med Kossan Doris? Och varför är krig lösningen på problemet med terrorism?
Politik tycks idag handla om allt annat än att vilja. Politiken sägs ofta ha blivit ett fält för smarta PR-trick, där politikerna maskerar att de under ett globalt ekonomiskt tryck i stort sett kommit att tycka samma sak. Man talar om politikens död, och att vi befinner oss i ett ”postpolitiskt” tillstånd, där tron på en kollektiv politisk befrielse har ersatts av individuella livsstilar och riskhantering. Samtidigt har det som en gång sades vara politikens förlängning, kriget, blivit det ord som istället för politik skall uttrycka kollektiv handlingskraft – det är genom krig, inte politik, som allt ifrån narkotika till terrorism skall bekämpas.
Men om samtiden kännetecknas av politik som är allt annat än politik – var kan man då finna en politik som är politisk? Vad är ”det politiska” i politiken? Det är denna grundläggande frågeställning som Fronesis nr 19–20 vill undersöka, genom att vända sig till en rad samtida internationella politisk-filosofiska debatter.
Dels handlar det om den politik som blivit allt annat än politik. Wendy Brown skriver om vår tids moralism. Slavoj Zizek resonerar kring begreppet ”postpolitik”. Thomas Lemke beskriver vår tids ”immunologik” – att politik blir till hantering av risker och en fråga om flexibilitet.
Men det handlar också om att söka politikens grund. Den franske filosofen Jacques Rancière, som för första gången översätts till svenska, ser jämlikheten – och dem som lämnats oräknade när ordningen har fastställts – som politikens själva grund. Étienne Balibar och Warren Montag söker hos 1600-talsfilosofen Spinoza, och hans begrepp multitudo, en syn på politiken där massan har den avgörande makten.
Innehåll i Fronesis nr 19–20 (243 sidor)
- Leila Brännström, Klas Gustavsson, Johan Lindgren och Magnus Wennerhag: Den postpolitiska eran? Ladda ner som PDF
- Leila Brännström: På spaning efter den politik som flytt
- Wendy Brown: Moralism som antipolitik
- Slavoj Zizek: Carl Schmitt i den postpolitiska tidsåldern
- Thomas Lemke: Immunologik – till kritiken av den politiska anatomin Ladda ner som PDF
- Luka Arsenjuk: Introduktion till Jacques Rancière Ladda ner som PDF – Läs engelsk version på Eurozine
- Jacques Rancière: Tio teser om politik Ladda ner som PDF
- Fredrika Spindler: Multitudens ontologi
- Warren Montag: Spinoza – politik i en värld utan trancendens
- Étienne Balibar: Spinoza, anti-Orwell
- Ernesto Laclau och Roy Bhaskar: Diskursteori kontra kritisk realism
- Thomas Brante: Några ord om realismen, Bhaskar och Laclau Ladda ner som PDF
- Anders Kalat: Kommentar till diskussionen mellan Laclau och Bhaskar Ladda ner som PDF
- Chamsy el-Ojeili: »Röra sig framåt utan auktoritet«
Pressröster
”Men om samtiden kännetecknas av politik som krympt till en pytteprincip, var kan man då finna en politik som är politisk? Den franska filosofen Jacques Rancière, som för första gången introducerades på svenska i tidskriften Fronesis förra året, ser jämlikheten som en grund för all politisk strävan efter frigörelse.”
Ulrika Milles i DN 22 maj 2006
Redaktion
Patrik Baard, Leila Brännström, Anna Engstam, Henrik Gundenäs, Klas Gustavsson, Anders Kalat, Johan Lindgren och Magnus Wennerhag.
Ny utgåva av nr 19–20
Omslaget på den nya utgåvan av Fronesis nr 19–20 har ett annorlunda omslag än det ursprungliga omslag som visas högst upp på denna sida. Det nya omslaget ser i stället ut så här.
Innehåll i Fronesis nummer 19–20
- Leila Brännström, Klas Gustavsson, Johan Lindgren, Magnus Wennerhag: Den postpolitiska eran?
- Leila Brännström: På spaning efter den politik som flytt
- Wendy Brown: Moralism som antipolitik
- Slavoj Žižek: Carl Schmitt i den postpolitiska tidsåldern
- Thomas Lemke: Immunologik – till kritiken av den politiska anatomin
- Luka Arensjuk: Introduktion till Jacques Rancière
- Jacques Rancière: Tio teser om politik
- Fredrika Spindler: Multitudens ontologi
- Warren Montag: Spinoza – politik i en värld utan transcendens
- Étienne Balibar: Spinoza, anti-Orwell
- Ernesto Laclau, Roy Bhaskar: Diskursteori kontra kritisk realism
- Thomas Brante: Några ord om realismen, Bhaskar och Laclau
- Anders Kalat: Kommentar till diskussionen mellan Laclau och Bhaskar
- Chamsy el-Ojeili: Röra sig framåt utan auktoritet