Johan Örestig reflekterar över vilken roll arbetsdelningen inom vetenskapssamfundet spelar för reproduktionen av motsatspar som det mellan natur och kultur. Det handlar om det spänningsfyllda förhållandet mellan akademiska gränsvarelser och akademiska gränsvakter: mellan dem som överskrider det egna ämnets gränser och dem som reagerar mot ämnesöverskridande projekt.

Den 25 maj år 2020 mördades George Floyd. Kort därpå växte Black Lives Matter till en världsomspännande rörelse och uppmärksammade både vår tids våld och rasismens historia, särskilt slaveriet. I sina tillbakablickar visar Carl Wilén hur ett allt vanligare krav i denna historieskrivning har varit att ”hedra” den svarta historien, samt hur detta krav motverkar sina egna syften.

Inom den breda vänstern har tvisten om människans relation till maskinerna spänt från ludditrörelsen till teknikoptimism. I sina tillbakablickar menar Majsa Allelin att behovet av kritik inte i första hand handlar om att ta ställning till huruvida en viss teknisk uppfinning kan användas i skadliga syften eller ej, utan om att sätta den i sitt sociala, politiska och ekonomiska sammanhang.

Så länge feminismen inte inser att den är inklämd mellan jag-psykologins erfarenhetspatos och de mänskliga rättigheternas erkännandedoxa kommer den inte lösgöra sig från vare sig statens eller läkemedelsbolagens legitimerande grepp. I sina tillbakablickar kritiserar historikern och genusvetaren Sara Edenheim berättelser om lidande och marginalisering, inkludering och försoning.

Hotet mot demokratin tycks inte längre enbart bestå i en växande klyfta mellan folk och elit. Det tycks även komma ”inifrån” demokratin själv. I sina tillbakablickar identifierar Siri Sylvan, doktorand i statsvetenskap, hur demokratiska kärnbegrepp inte längre framstår som självklart demokratiska när de används som ammunition i populistiska angrepp.

Vården och omsorgen privatiseras i rasande takt. Läkaren Roya Hakimnia diskuterar vilken roll klass spelar inom vård och hälsa – om vi fokuserar den ohälsa som klassamhället skapar, ägandet av vård och omsorg och slutligen vårdarbetarnas möjligheter till kamp.

De känsliga orden är föremål för heta språkpolitiska konflikter. Den som översätter äldre samhällsteoretiska texter blir genast inkastad i denna samtidskonflikt. Frågan är ytterst om en översättning ska överbrygga eller markera avståndet mellan dåtid och nutid, skriver Henrik Gundenäs i sina tillbakablickar.

Tillbakablickar kan fixera punkter långt bort i det förflutna. De kan också stanna på medeldistans. En artikel i första numret av Fronesis från 1998 låter oss bland annat möta Ernst Wigforss och hans politiska idévärld. Kan hans tankar om ekonomisk demokrati fortfarande inspirera oss? Och vad kan ekonomisk demokrati lära oss om solidaritet?

När vi nu har tagit klivet in i 2020-talet präglas samtiden av kriser – coronakris, klimatkris, ekonomisk kris, politiska kriser. Det gamla dör, vi lever i brytningstider, och det nya kan inte födas. Men den rådlöshet, ovisshet och förtvivlan som många av oss känner just nu kan även skapa grogrund för begär, hopp och vilja. Läsa mer vår om essäserie här.